Therion
Vovin

Jag har redan skrivit rader om Theli som släpptes 1996, Vovin kom 1998 och kan väl egentligen sägas vara ett soloalbum. Det är bandets skapare Christofer som skrivit allt och som är ensam bandmedlem då det är han och gästmusiker som spelat in Vovin. Precis som Theli kan man ju ifrågasätta omslaget som ser ut som strunt, inte direkt något som borde väcka intresse. Så det är ju tur att det är musiken som ska bedömas och inget annat. Och i jämförelse med Theli som jag skrev om tidigare är det ett betydligt mer dynamiskt album.

Här känns det som att musiken här är mer fokuserad på att göra fängslande musik än symfonisk musik. Det är dynamiskt där tempo och atmosfärer varieras, sången är mest körer men Ralf Scheepers hörs på ett av spåren. Det är ett dramatiskt album där tempot används väl för att skapa dynamik, det finns också ett stort djup och bra produktion. Variationen är god, speltiden är dock kanske lite väl lång med 55 minuter, det hade kunnat få vara lite kortare – men när det är en person som gör allt brukar det kunna gå lite så. Det är överlag ett spännande album som känns betydligt mindre daterat än Theli och då menar jag inte bara de två år som skiljer mellan albumsläppen.

Ett bra album med mest bra låtar, det finns väl ett par stycken jag hade kunnat vara utan men inget som stör överdrivet mycket. Det känns mer tidlöst, mer intressant, och betydligt mer dramatiskt än det förra albumet jag skrev om. Inte så att jag direkt hittat någon favoritlåt, det är mer helheten som står stark här och det visar mer på storheten hos detta för mig ytterst okända band. Ett album jag definitivt kan tänka mig att återvända till även efter att jag avslutat detta skrivande, det känns mer tidlöst och mer spännande än det föregående och ett av de bästa bland de återutgåvor vi fick från Hammerheart.

Detta kan jag rekommendera då det är ett riktigt intressant och bra album som är väl värt att lyssna på. Det har klarat av tidens tand väl och kan väl sägas visa upp hur kompetent låtmakare Christofer Johnsson är. Det är ju kul med kreativa och spännande album dessutom, nu blir väl inte detta ett speciellt uppseendeväckande album för mig som hör det för första gången nu men jag kan tänka mig att det var väldigt intressant och uppseendeväckande för lite över tjugo år sedan. Och det är svårt att förneka kvalitén i låtmaterialet då vi får ett dynamiskt och intressant album som definitivt tåls att lyssnas på.

HHHHHHH