Band:
Kee Marcello: Lead Guitar, Lead Vocals
Jonny Scaramanga: Guitar
Ken Sandin: Bass
Paul White: Drums
Discography:
Shine On (1995)
Melon Demon Divine (as Kee marcello's K2 2004)
Guests:
Hanna Marcello
Info:
Produced by Kee Marcello
Released 2011-11-11
Reviewed 2012-01-07
Links:
keemarcello.com
myspace
youtube
Innan jag utvecklar ett resonemang kring detta kanske jag snabbt ska gå in på hur det låter, jag antar att de flesta av er hört Europe, åtminstone deras större hits som The Final Countdown, Carrie, Rock the Night och så vidare, om ni gjort det kan ni tänka er dessa låtar i en aning bluesigare tappning och med en sångare som är betydligt hesare än Joey Tempest. Annars kanske vi kan beskriva det som hair metal goes bluesier, eller något i den stilen. Egentligen kan man inte direkt påstå att det föreligger någon större skillnad mellan den tappning Marcello bjuder på kontra den som Europe bjöd på, det låter mer eller mindre detsamma. Sexton låtar, en timme och fem minuter musik är vad han erbjuder den som önskar köpa hans album.
Det verkar som att det ligger mer bakom detta album än att bara göra nya versioner av gamla låtar. Det verkar som att Kee anser sig har rätt till en femtedel i bandet Europe och har stämt eller ska stämma (ingen aning om vilket, uppgifter från skräpaftonbladet) sina gamla bandkamrater på tio miljoner kronor som han anser vara hans andel i vad bandet tjänat, om det är sant låter jag vara osagt men vad jag kan säga är att utan att ha haft något att gå på från bandet eller några fakta i frågan har Europes fans dömt honom ganska hårt. Jag vet inte vad som hänt i frågan och ärligt talat så bryr jag mig inte heller med tanke på att Europe är ett trött gammalt band med några få låtar värda namnet genom hela karriären. De har också lyckats med bedriften att stoppa in det mest onödiga solot och förstört en i övrigt grym låt, det gäller förstås The Final Countdown, varför gjorde han inte om solot i den låten när han ändå spelade in den på nytt? Gör om gör rätt någon gång.
Han har nyss också släppt en självbiografi om allt kokaininhalerande, sex och rock som gjordes under tiden med Europe, det kanske handlar om pengar? Han kanske inte har några, kanske har han blivit illa behandlad av Europe och vill visa att han minsann är bättre än dem på musik? Det är svårt att peka på varför denna skiva egentligen kommit till, kanske handlar det bara om att få ett avslut på Europe en gång för alla? En terapeutisk skiva helt enkelt, men jag kan förstås inte veta anledningen helt och hållet men har väldigt svårt att se behovet av detta album, vad tillför det?
Inte ett skit skulle jag vilja säga då det är trötta inspelningar av trötta låtar som i de allra flesta fall låter bättre i sina ursprungliga utföranden. Det enda av värde är det inledande spåret och det känns väldigt tunt för att motivera ett inköp av ett helt album om jag ska vara ärlig. Och varför så mycket från The Final Countdownalbumet, han har ju inte haft någonting med skapandet av de låtarna att göra? För det första var Europe inte direkt det mest intressanta bandet varken före eller efter Marcellos inträde och för det andra så blir ju knappast ointressanta låtar mindre ointressanta för att man spelar in dem på nytt i vagt annorlunda tappning.
Om svaret på frågan varför är pengar, okej det kan jag köpa. Om svaret är något annat vet jag inte riktigt vad han sniffat med tanke på att det här knappast är något som borde meritera ett köp för någon. Kee Marcellos Redux: Europe har ett intressant spår, resten känns som nya trötta inspelningar av redan från början trötta inspelningar. Inget att ha.
HHHHHHH
Föregående recensioner:
Lamb of God - Resolution
Rough Angel - Hear the Angels Rock
Marionette - Nerve
Föregående artiklar:
Sofia Talvik
Absurdity
Mystic Prophecy