Recension Wolf's Gang - Apocalypse 2011

Tracks
01. Crash
02. Maréchal de Fer
03. Guerre de Cent Ans
04. Toxique Luxure
05. Couloir de La Mort
06. Mon Combat
07. Docteur Satan
08. Génocide
09. Martyres de Nos Clans
10. Apocalypse

Band:
Julien Amiot - Guitars
Hermann Goizet - Bass
Fred Bailly - Vocals
Yohann Tanfin - Drums
Pierre Jacquinot - Guitars

Discography:
Debut

Guests:

Info:
Recorded at P&F Studios by Fred Rochette
Mixed by Fred Rochette and Wolf's Gang
Mastered by Fred Rochette
Cover and Design by Astargoth

Released 2011-08
Reviewed 2011-12-06

Links:
wolfsgang.monsite-orange.fr
myspace
youtube
emanes metal records

Vargens gäng, något som passar alldeles utmärkt i dessa jägarinfekterade trakter som jag befinner mig, vi behöver ett gäng vargar som kan rensa lite i de leden. Men vänta förresten, vargar tar ju inte människor, eller hur var det nu med risken för barnen och allt det där för det finns ju hela inget dödsfall till följd av vargattack i Sverige på flera hundra år så de kanske dödar jägarna precis som de inte gör med barnaherdarna i Rumänien. Vi behöver fler av vargarna eftersom jag hittills inte sett en enda bortsett från de jag sett på djurparker förstås, de är fantastiska djur dessa våra hundars anfäder. Men vargens gäng kan också vara ett gäng franska musiker som önskar sig lite rakare och lite enklare heavy metal om man ska tro på recensenterna vars mening om detta album varit ganska delade bland de tre stycken jag hittat. Det är den sista jag recenserar ur den första hög med skivor jag fått från Emanes, det spännande lilla franska skivbolaget som jag aldrig hade hört talas om förrän det damp ned ett kuvert med lite skivor i min brevlåda. Så nu när jag tittar på det sista för den sändningen kan jag kan säga att detta album har ett apokalyptiskt utseende till framsidan sett, ganska snyggt också tycker jag faktiskt.

Musikaliskt kan vi väl prata om ”made in Taiwan” eller något i den stilen, produktionen känns ganska billig och inte direkt toppmodern. Musiken är inte heller så där toppmodern men den känns som ganska klassisk heavy metal med en aning atypisk låtuppbyggnad vilket kanske kan tyckas lite utmanande för den som lyssnar. Det som annars lär slå er som lyssnar främst är att sångaren sjunger på franska, vilket förstås är kul. French Heavy Metal sägs genren vara, ”no shit”, ett franskt band som sjunger på franska och spelar heavy metal precis som att Iron Maiden blir British Heavy Metal och så vidare, heavy metal tycker jag att vi lämnar det vid. Som jag sade, ljudbilden känns ganska lågbudget men bandets melodier och låtar framträder väldigt tydligt och ibland kan det nästan tyckas få en ljudbild som förnimmer om Iron Maidens på 1983-talet. Albumet har tio spår som alla sjungs på franska och det tar lite över 55 minuter att spela alla dessa tio spår.

Jag borde inte gilla detta, ljudet är inte särskilt bra, musiken de spelar är inte min favoritgenre och sångaren är inte direkt vad jag kallar bra men det har en väldigt skön känsla som uppväger dessa negativa sidor och mitt intryck av albumet blir väldigt positivt. Väldigt bra melodier och riktigt fina heavy metal låtar som dessutom inte riktigt faller ner i klichéträsket utan de har fräscha idéer som ger deras musiken en ytterligare dimension än bara heavy metal med känsla av 83-talet.

Jag tycker att alla låtar på albumet håller en hög klass men det inledande spåret Crash och åttonde Genocidé är lite vissare och sätter sig väl i mitt medvetande och blir spår jag förknippar med detta varggäng och spår jag gärna ser fram emot att få ge en ny sväng i musikspelaren innan jag ger mig på att recensera dem. Ett tydligt exempel på ett album där helheten lätt överträffar summan av de enstaka delarna. Någon recensent såg det som negativt att de sjunger på franska, vilket rikspucko, det är ju mycket roligare med band som använder andra språk än engelska i min musik, Nachtgeschrei hade knappast varit lika bra om de sjungit på engelska för att ta ett exempel och Coronatus, Manigance, listan kan göras ganska lång över band som adderar intresse bara för att inte inte fastnar i att sjunga allt på engelska, varför skulle språket hindra band från att nå utanför sitt lands gränser? Iron Maiden sjunger på sitt modersmål och det går alldeles utmärkt för dem, eller hur.

Kort och gott, en helhet som överträffar summan av dess delar och ett album som jag gärna spinner om i spelaren igen trots att det är av en typ jag inte borde gilla. Ett kul album kort sagt.

HHHHHHH

Wolf's Gang Apocalypse

Wolf's Gang
Apocalypse