Moloken
Rural

Ett lantligt band från Umeå som är mest kända för sitt molokna utseende släpper sitt andra album som går under namnet Rural som förstås betyder lantlig, vilket förstås gäller deras hemstad. Den har ett omslag som vittnar om någonting snurrigt och märkligt kan tänkas, kanske lite mörkt också medan de ändå håller på. De tar oss på en resa till titaner till möten med ulvar och till och med till Åland, ett äventyr genom den molokna sidan av världen. Jag vet inte hur mycket av det lantliga som kan höras i albumet, kanske är det på Åland man hittar den saken kanske där titanerna bor.

Moloket värre kan musiken beskrivas som, post metal brukar musik av det här slaget ganska ofta kallas, doomig progressiv svartmetall eller något i den stilen för den som önskar en metallisk beskrivning passande för den metalliska pressen. Ofta är det långsamt och släpigt med en släpigt mässande vrålröst ibland är det inte lika släpigt, det är sådär lagom varierat med lite olika karaktär på låtarna. Trots varierad karaktär på låtarna är det genomgående ett ganska lågt tempo och det kan tyckas vara musik som kräver en del tid att ta in och komma överens med. En musikalisk känsla av en kall och regnig höstdag kan den beskrivas som, just den där dagen i mitten av oktober när första snön börjar falla och det är lite snöblandat regn och lite sådär lagom slaskigt. Sju molokna låtar är vad de har att erbjuda och dessa tar dig 52 minuter att spela dig igenom, 52 minuter med själsligt mörker är vad vi får.

Jag tycker att Rural är hyfsat bra, atmosfärerna och det mörker bandet framställer med Rural är väldigt uppfriskande då det mesta som släpps inom den här typen av musik är lika spännande som mustascher, vilket betyder inte det minsta. Moloken däremot har hittat en ljudbild som förmedlar en känsla av ett själsligt mörker men även en av landsbygd och obefolkade områden i en kall miljö. De har definitivt hittat en styrka i de atmosfärer de har att förmedla dessa molokna själar.

Dock har de inte direkt lyckats lika väl när det gäller att skapa minnesvärda låtar, det finns gott om atmosfär men ingenting du tar med dig när albumet spelats klart, när musiken ebbat ut är också minnet av Rural slut och borta med vinden. Märk väl att jag inte säger att albumet är dåligt, bara att det inte lyckas förmedla musik som du bär med dig under tiden du inte lyssnar på det. Jag tycker ändå trots bristen på riktigt minnesvärt material att Rural är ett lyckat album, jag är själv ingen större fan av genren men jag kan ändå se hur väl de lyckas med vad de gör och bandet har fått några goda recensioner runt om på nätet så de måste väl antagligen göra någonting rätt antar jag.

På det hela taget är Rural ett lyckat album, kanske för mig ingen fullträff i den bemärkelse att det är det där albumet som jag bär med mig i mitt medvetande men det är ett kul album att lyssna på och ett äventyr in en moloken och mörk höstvärld bland isiga vinterstigar där det ständiga vintermörkret härskar trots global uppvärmning och ökad biltrafik. Bandet visar dessutom upp en kunnighet och en experimentlusta som säkert kommer att ta dem långt i framtiden, kanske inte riktigt min typ av musik men det är ändå kul att lyssna på.