House of Lords
New World - New Eyes

House of Lords har släppt album I mer än tre decennier nu, debuten kom redan 1989, vi på Hallowed har skrivit om deras Big Money från 2011 och senaste albumet Saint of the Lost Souls och varit positiva till de båda. Visserligen hade vi reservationen att det senaste kändes lite trött och långsamt, inte lika mycket ös som tidigare. Det är kommentarer jag såg när jag hämtade videor på youtube också, att fans längtade efter den gamla stilen någon undrade varför de inte kunde återgå till sitt gamla koncept. Svaret på det sista är väl att man normalt utvecklas som människa och kreatör, att stå och stampa på samma ställe är inte heller positivt. Artister som vågar utvecklas känns mer intressanta än de som står och stampar, oavsett om de utvecklas i en riktning jag gillar eller inte, hellre att de gör sig sämre men försöker ta sig vidare än att de står och stampar med samma album där de bara döper om låtarna, något som alltför många band gör.

Inget av de tre album av House of Lords som jag skrivit om känns identiskt, Big Money jag skrev om 2011 var ösig och ganska rivig, alla kan nog kategoriseras in i arenarocken eller melodiös hårdrock. Förra albumet var lite lugnare och mer melodiöst, det här är närmare föregångaren än de tidigare men det känns fräschare än föregångaren. Det kanske beror på att James Christian samarbetat med Mark Spiro i låtskrivandet, något som breddat bandets musikaliska palett och hittat en mer melodiös ljudbild, kanske mer klämkäck också, samtidigt som de behållit någon slags stilistisk grundbult så att man fortfarande känner igen det som House of Lords. Det är Christans sång som är lätt att känna igen och ganska bra, inte fantastisk men ett starkt karaktärsdrag. Produktionen är riktigt bra, dynamiken mellan låtarna med mer fart och balladerna är stark och progressionen genom albumet är logisk och stark.

Precis som tidigare är detta ett riktigt bra album, bättre än föregångaren från 2017 tycker jag definitivt. Det känns inte lika trött den här gången, att samarbeta med Spiro känns som ett nödvändigt tillskott av energi som de kanske saknade på förra albumet. På ytan är det inte så mycket som skiljer men låtarna på New World – New Eyes har ett större djup och dynamiken är större. Det enda jag egentligen vill invända lite mot är att de borde ha inlett med en låt i högre tempo, starten kan vara lite avtändande för den som väntar sig något med mer drag – något som vi får lite senare i albumet men jag tror på att sätta an tonen med en riktigt stark hit-låt och det gör inte House of Lords.

Ett kul och ett fräscht album med bra låtar, och då menar jag förstås inte fräscht i form av nyskapande eller överdrivet originellt men i att det inte låter identiskt med allt annat. Det visar återigen att House of Lords är ett band att räkna med, även om jag såg ett par gnälliga kommentarer på youtube som drömde om svunna tider så tycker jag att detta är det bästa jag skrivit om när det gäller House of Lords. Att vissa fans dessutom gnäller över att de utvecklats kan bara ses som positivt, det finns inget värre inom musiken än band som bara står och stampar och inte utvecklas. House of Lords är definitivt inte ett sådant band och New World – New Eyes är definitivt värd att sätta tänderna i.

HHHHHHH