Band:
James Christian – vocals
Jimi Bell – guitars
BJ Zampa – drums
Chris McCarvill - bass
Discography:
House of Lords (1989)
Sahara (1990)
Demons Down (1992)
The Power And The Myth (2004)
World Upside Down (2006
Live in the UK (2007)
Come to My Kingdom (2008)
Cartesian Dreams (2009)
Guests:
Info
Released 2011-09-23
Reviewed 2011-09-11
Bandet är vad som kan beskrivas som arenarock alternativt melodiös rock, de har en pampig ljudbild i bästa rojalistiska hänseende och de tillämpar i stort refränger i en lättillgänglig stil med lite körande men mestadels i en stil som lämpar sig för allsång på de stora arenorna. Det är väl knappast banbrytande med tanke på hur mycket musik som finns i denna genre, samtidigt känns det som att bandet åtminstone slår in någotsånär på en väg som inte är sådär enormt väl trafikerad. Produktionen är som brukligt i genren väldigt bra och det går inte direkt att klaga på den ljudbild bandet har. Albumet har tolv spår och det tar närmare femtio minuter att spela dem alla, sångaren James Christian har en för genren ganska rå röst men den besitter samtidigt den pondus som behövs för genren.
Albumet inleds med titelspåret som har en inledning som kan vara den sämsta jag hört i år, en kvinna säger ”the root to all evil” och sedan skriker sångare Christian ”Money” vilket i all ärlighets namn ledde till att jag nästan bytte album första gången jag hörde det, det är inte så att en sådan inledning får mig att vilja lyssna vidare. Nu gjorde jag det i alla fall och spåret som följer den usla inledningen är ett bra inledningsspår, ett rockspår som känns välgjort och väl genomtänkt (bortsett från inledningen). Andra spåret One Man Down beskrivs av James Christian som den bästa låt de hittills skrivit och jag kan kanske hålla med om det så långt jag känner bandet. Det är definitivt detta albums riktiga höjdpunkt med en mycket snygg refräng och bra melodier. Spår sex Living in a Dreamworld och spår åtta Run For Your Life är också värda att nämna som intressanta och bra spår.
Överlag tycker jag att detta är ett väldigt bra album, de låtar jag inte nämnt vid namn är också bra sådana och det gör att de femtio minuterna klaras av utan några större bekymmer. Enda nackdelen med detta album är väl egentligen det att vi hört musik som denna många gånger förr och för vissa kan det tyckas som att vi har hört det förr. Fördelen i denna fråga med House of Lords är att de tillhör de bättre i denna skara vi hört tidigare och därför finns det mycket man gärna lyssnar till i deras musik, som spåren jag nämnde till exempel. Andra spåret One Man Down är definitivt ett riktigt bra spår, den refrängen är mer eller mindre perfekt.
Så, för alla fans av arenarock har vi ett självklart val i detta album, för alla som gillar melodiös rockmusik är det definitivt ett album att kolla upp. Kort och gott, ett väldigt bra album som kanske bringar in de stora pengarna.
HHHHHHH
