Freaks and Clowns
s/t

Här kommer abnnormer och clowner, hur kul kan inte det vara? Med en abnorm clown på framsidan kan vi väl inte annat än förvänta oss lite abnormt spännande heavy metal. Det är ett band med medlemmar från Astral Doors och de bjuder oss på elva låtar på detta debutalbum som beskrivs i termer som klassisk hårdrock möter modern power metal.

Den tidigare beskrivningen stämmer ganska bra tycker jag, det blir lite som Astral Doors möter Judas Priest med lite mer tyngd – något sådant för den som gillar att korsreferera saker. Inte så ”freaky” om man säger så och ganska standard för modern metal egentligen, det är inte så att bandet bjuder oss på några överraskningar eller aha-upplevelser. Men det är välgjort med snygg ljudbild och mycket energi, dessutom med bra driv genom hela albumet. Kanske att det hade kunnat vara lite mer varierat men det är väl ingen större grej egentligen.

Med driv och energi tilltalar detta album, och jag tror att det tilltalar en ganska bred skara av fans. Det jag saknar är en riktigt vass hitlåt, det finns några som är nära men inget som känns verkligt tilltalande, men avlutande Tell it to the Priest och tredje spåret The Battle of Love and Trust är inte alls tokiga, riktigt bra faktiskt. Och albumet kan definitivt vara värt att kika närmare på då det känns ganska tilltalande men kanske att man främst ska vara fan av den mer traditionella hårdrocken för att få ut det mesta av detta.

En snygg debut där jag gärna hade velat se lite mer äventyrslusta, lite mer abnorma idéer och kanske även lite mer av det clowniga. Det hade definitivt varit roligt med lite sådant, det här är mer ett album som ger oss ungefär vad vi kan förvänta oss. Så visst är det bra men det är väl ingenting jag skulle beskriva som fantastiskt.

HHHHHHH