Lipz
Scaryman

Lipz är en trio skrämmande män som nu släpper debutalbumet Scaryman, ett kort och koncist album som börjar med ett uppvaknande och slutar med ett akustiskt spår om att sluta ögonen. Det är ett band vars historia börjar så långt tillbaka som 2011 och såg en första singel släppas 2012, men debutalbumet kommer först nu, långt senare. Skivbolaget är extatiska och talar om ett återvaknande för glamrock och så vidare, och de poängterar också att många av senare års glamrockare har varit från Sverige precis som bandet Lipz – kanske kan bli en svensk exportvara någon gång i den närliggande framtiden. Nu bjuder de dock på tio spår av extravagant musik och sådant, om vi ska tro skivbolaget – de ser lite extravagant glammiga ut i alla fall.

Inte kanske det mest nyskapande albumet jag hört, glamrock, sleaze är väl två beteckningar som flitigt används för att beskriva band av Lipz stil och karaktär. Rockmusik med driv och klämmiga refränger om skrämmande män, stjärnor, fight och så vidare – det känns alltid som att väl framförd musik av denna genre har ett rebelliskt och lite pubertalt drag trots att det är en urgammal genre och de flesta som utför den är vare sig rebelliska eller tonåringar. Det här framförs väl så Lipz ger ett intrycka av att skita i folk och bara driva på med sin energiska rockmusik framför en likasinnad folkskara, eller något i den stilen. Snyggt producerat, lite ruffigt i hörnen och framförallt ger albumet en bra känsla av energi och kraft – medryckande och sansad speltid.

Poängen blir förstås höga då Lipz träffar väldigt rätt hela tiden, deras låtmaterial är förstklassigt, aldrig direkt nytänkande men energiskt och underhållande. Hela albumet känns väl sammansatt och håller en intresserad hela vägen, jag ser inga direkta svagheter – kanske att jag hade kunnat skippa inledande spåret och sett att de startade direkt med titelspåret men det är en liten sak i helhetsbilden. Sångaren som ofta kan vara en svaghet hos band i denna genren är också bra så jag har faktiskt extremt lite att anmärka på och tror definitivt att den som uppskattar den glammigare sidan av hårdrocken kommer att hänföras av detta trevliga band.

Zlutligen zoomar zoomoptiken in på de bästa låtarna, jag tycker att titelspåret är min favorit och sedan vill jag nämna det efterföljande spåret Star. Fight är en schysst kampsång och sedan tycker jag att avslutningen är en schysst låt också. Jag tycker att Scaryman är ett riktigt schysst och underhållande album, väl värt att kika närmare på. Lipz!

HHHHHHH