Cornerstone
Reflections

Eftersom jag tyckte väl om österrikiska Cornerstones förra album Somewhere in America och ville höra det nya albumet Reflections när det dök upp i mailboxen nu i december missade jag att det släpptes för länge sedan. Men nu när jag ändå lyssnat så kan jag lika gärna skriva vad jag tänkte skriva. I förra recensionen vimsade jag på en del om Styx eftersom de delar namn med en av deras album och deras musik till viss del påminde om Styx. Det finns spår av det på detta nya album också, ett album på vilket de bytt sångerska eftersom tidigare sångerskan Patricia fick lämna bandet på grund av att de övriga bandmedlemmarna inte ville känna sig som ett kompband till henne, det var inte en helt vänskaplig separation. In kommer Alina som jag inte tycker är ett lyft för bandet.

Musikaliskt är det poprock, eller AOR ofta med klämkäcka refränger och hyfsat med fart, blandat med lugnare låtar och ballader. Det är väl ungefär det förväntade låtmaterialet och ganska snygg produktion, men jag tycker sångerskan Alina har alldeles för tunn röst och bär inte låtarna med sin stämma. Förutom det tycker jag nog att bandet tagit ett och annat kliv framåt i jämförelse med föregångaren, omslaget är också betydligt snyggare. Det är tio och knappa fyrtio minuter musik vi bjuds och det känns ganska lagom.

Allt börjar bra med Nothing to Lose som jag tycker är ett väldigt vasst och underhållande spår. Det finns en räcka med trevliga spår där Believe in Me förutom inledning nog är de bästa och nu när jag lyssnar på spåren och skriver så kan jag inte undgå att fundera kring hur mycket bättre det hade låtit med den gamla sångerskan eller med en sångerska som till exempel Anette Olzon som sjöng i Nightwish och Alyson Avenue. Inget ont så om sångerska Alina men hon skulle behöva lite mer pondus i rösten för att lyfta Cornerstone till högre nivåer. Därmed inte sagt att jag inte gillar detta album, låtarna är fortfarande bra och de nämnda låtarna är riktigt sköna att lyssna på – AOR fans borde definitivt gilla detta album.

På det hela taget är det ett schysst album, sångerskan har som sagt lite tunn stämma men låtarna är bra och albumet underhållande. Om det var värt att ta detta album istället för ett mer aktuellt är väl en annan fråga och jag är inte säker på att det var det. Det är ett album som är både bättre och sämre än det förra albumet, men det är ett schysst album.

HHHHHHH