Faithsedge
Restoration

Italienska Faithsedge är tillbaka med album nummer tre, ett album de kallar Restoration som har ett väldigt snyggt skivomslag. Bättre omslag än senast, senast var jag för övrigt inte överdrivet imponerad över det resultat ett talangfullt band som detta levererade. Två år har gått sedan dess och mycket kan hända under två års tid så varför inte förvänta oss att Faithsedge har tagit steg framåt och närmat sig sin potential?

Musikaliskt är det melodiös metal precis som tidigare album, med tydliga refränger och lika tydliga melodier. Ungefär lika snygg produktion som man kan förvänta sig från en producent som Alessandro Del Veccio, Metal möter AOR kanske man kan beskriva det som. Okej sångare, ingenting fantastiskt dock. Stilistiskt är det inte speciellt nyskapande, man kan knappast beskriva dem som nytänkare eller innovatörer. Men det är låtar som är lätta att ta till sig och som ger en känsla av igenkänning, så det är välbekant och lätt att ta till sig. Det är ett ganska standardiserat låturval vi får och variationen är ungefär vad man kan förvänta sig och speltiden är 46 minuter – så det är faktiskt ganska mycket ett album som är mer eller mindre precis vad man kan förvänta sig.

Schysst album, schyssta låtar, ungefär som man kan förvänta sig. Ett ganska förväntat album helt enkelt och även om det är bra så känns det inte speciellt upphetsande. Och jag kan inte se mig som speciellt imponerad av vad jag hör, genrefans kommer säkert inte vara lika kritiska utan imponeras av de klämkäcka refrängerna och den riktigt snygga produktionen. Det finns definitivt mycket att uppskatta med detta album men det kommer knappast kunna rankas som ett var de mest spännande eller ett av de bästa albumen jag hört under året.

Tio spår av helt okej melodiös metal, så kan vi nog sammanfatta det hela. Inget spår sticker ut från de övriga och vi kan väl konstatera att det säkert är ett vettigt album att titta närmare på om man gillar den här typen av musiken – i övrigt kan vi väl också konstatera att det nog är ett album som kommer att drunkna i surret som är musikbranschen idag.

HHHHHHH