Las Cruces
Cosmic Tears

Label: Ripple Music
Tre liknande band: Candlemass/Trouble/Solitude Aeternus

Betyg: HHHHHHH (4/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Altar of the Seven Sorrows
2. Cosmic Tears
3. Stay
4. Wizard from the North
5. Reverend Trask
6. Egypt
7. Holy Hell
8. Terminal Drift
9. Relentless
10. The Wraith


Band:
George Trevino - Guitar
Paul De Leon - Drums
Jason Kane - Vocals
Mando Tovar - Guitar
Jimmy Bell - Bass


Discography:
S.O.L. (1996)
Ringmaster (1998)
Lowest End (EP 2001)
Dusk (2010)


Guests:


Info:
Recorded at Studio Paradiso
Produced by Christian Engfelt

Released 2022-06-03
Reviewed 2022-08-02

Links:
lascrucesdoom.com
bandcamp
ripple music


read in english

När jag läser pressmaterialet om amerikanska bandet Las Cruces läser jag om ett band som inte fått det genomslag de borde ha fått, ett band som dykt upp då och då med ett album för att sedan lite försvinna på nytt. Nu kommer de med ett nytt album som kallas Cosmic Tears, omslaget ser onekligen ganska intressant ut, men kan bandet från Texas leverera något spännande? Som vanligt kan man läsa om hur deras stil är omatchad och så vidare, men jag undrar hur ofta sådana påstående i pressmaterial egentligen stämmer, skulle man forska på det skulle det nog visa sig vara ganska sällan. Men är då Cosmic Tears värt att kika på?

Doom metal med sludge-inslag, lågt tempo, tunga dystopiska melodier, nästan en känsla av rymdens tomhet och avstånd. Ett lite dystopiskt album tycker jag nästan. Jag gillar atmosfären och jag gillar sångaren – det är ett bra producerat album med hygglig variation även om tempot är ganska enhetligt genom hela albumet. Det är tio spår på albumet som tar en timme att spela sig genom, hur man än ser på saken är faktiskt en speltid på en timme långt för ett album – väldigt få album klarar att vara intressanta så länge, jag är inte säker på att Cosmic Tears klarar det.

Det är ett intressant och dramatiskt album på många sätt, men det är för långt vilket gör att det inte känns speciellt dynamiskt och blir nästan lite tråkigt mot slutet. Tyvärr är det alldeles för många band som sabbar sina album genom att göra dem för långa, musik är en konstform, det är inte mer värde för pengarna att få fler minuter på albumet. Jag gillar mycket av Cosmic Tears men den långa speltiden gör att jag också tröttnar tidigt, att spela igenom det känns jobbigt snarare än inspirerande och så vidare. Därav drar jag ifrån minst en poäng från totalbetyget och det går från ett mycket bra album till ett bra sådant, ett acceptabelt.

Precis som många andra bör de lära sig att hålla det kortare, det blir ett par låtar för mycket och man känner sig mätt på det redan första gången albumet spelas. Det är sällan ett lyckat resultat. Det gör mycket bra så jag skulle inte rekommendera att ni håller er borta, man kan ju exempelvis modifiera albumet själv genom att ta bort ett par låtar och då blir det ju ett helt annat resultat. Så det finns definitivt mycket att gilla med de enskilda låtarna men albumet som helhet tycker jag inte lever upp till bandets potential.

HHHHHHH