Adrian Weiss
Dangerous Discipline

Label: Independent
Tre liknande band: Thought Sphere/Forces at Work/Marty Friedman
Betyg: HHHHHHH (5/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Dangerous Discipline
2. Hand Me My Brass
3. Night Flight To The Sun
4. Straight By The Crook
5. Withdrawn Into The Dimness
6. Face Melting Phenomenon
7. Anger Management
8. Sunny Beach Party
9. The Grand Illusion
10. More Is More


Band:
Sabir Salkic - drums
Marcel Willnat - bass
Adrian Weiss - Lead-/ Rhythm Guitars


Discography:
Big Time (2012)
Easy Game (2014)

Criminal Record (2016)


Guests:
Nick Johnston
Yasi Hofer
Martin Miller
Dee Dammers
Alexandra Zerner
Benjamin Schippritt
Justin Hombach
Fabian Ratsak
Patrick Sperling
Thorsten Praest


Info:
Mixing/ Mastering: Tim Schulte
Artwork: Björn Goosses/ Killustrations

Released 2022-10-01
Reviewed 2022-10-15

Links:
adrianweissmusic.de
youtube
bandcamp



read in english

Det har gått ett halvdussin år sedan Adrian Weiss släppte sin kriminella skiva, nu kommer han med lite farlig disciplin. Kan det vara något? Kanske, omslaget är i alla fall hyfsat i sin enkelhet. Weiss har några gäster av hyfsat prominent slag och pressmaterialet säger att det är mer åt metal-hållet än föregångaren Criminal Record som kom 2016. Kanske är det för att han spenderat åren efter Criminal Record med diverse andra band och projekt, End of Night, Cult of Sedan, Gloryful och så vidare. Jag har låtit denna snurra i bilstereon väldigt länge då jag inte riktigt haft tid att sätta pennan mot papper och skriva om den, förrän nu.

Det är instrumentalt, ganska tungt, ganska varierat, väldigt dynamisk ljudbild. Produktionen är väldigt snygg och låtarna har ett bra flyt – stilistiskt skulle jag vilja påstå att det är Weiss mest intressanta album hittills. Det känns lite mer friflödande än de tidigare, och den lite mer rejäla ljudbilden känns som en positiv förändring jämfört med senast. Jag tror dock att du som lyssnat på Weiss tidigare album kommer att känna igen dig, det finns flera element som är mycket bekanta sedan de tidigare albumen även om jag tycker att Weiss tar sig lite mer äventyrliga friheter denna gång vilket känns väldigt positivt.

Ett väldigt bra album tycker jag, Weiss är en av en handfull artister/band som fått mig att mer uppskatta den instrumentala rocken som annars inte varit speciellt mycket av intresse för mig. Det är nog hans vassaste hittills, även om det kanske inte sträcker sig överdrivet långt över föregångaren, men det är aningen vassare på alla punkter och definitivt ett album värt att lyssna på. Jag tycker att Adrian Weiss imponerar både som låtskapare och musiker här, dessutom skapas ju betydligt mer variation av att han tagit hjälp av många gästgitarrister som förstås bidrar till den dynamik vi får i detta album.

Värt att titta närmare på, värt att lyssna på – många gånger. Det är ett riktigt trevligt album som jag säkerligen kommer att återvända till både en och två gånger.

HHHHHHH