John Mcris
Ark

Label: Symmetric Records
Tre liknande band: Bob Katsionis/Steve Vai/Seagall

Betyg: HHHHHHH (4/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Ark
2. Neo Paradise
3. The Grid
4. Return
5. Beyond The Stars
6. Dusk
7. Twin Paradox
8. Upside Down


Band:
John McRis: - All Guitars, keyboards on tracks 3,6,8
Bob Minetos - Bass
Angelo Giampouras - Drums


Discography:
Beyond Eternity (EP 2007)
Nuclear Winter (2008)
Scores of War (2018)
Symphony of War (EP 2019)


Guests:
Manos Gavalas - Keyboards on Track 1
Vangelis Tsimpinos - Keyboards on Tracks 2,4,5
Bob Katsionis - Keyboards on Track 7
Niki Rosa Frei - Choir on Track 3,6


Info:
All music composed, recorded, mixed & mastered by John Mcris
at Hell's Kitchen Studio, Athens, GR
Drums recorded at Soundflakes Studio, Athens

Released 2021-04-26
Reviewed 2021-05-23

Links:
johnmcris.com
bandcamp
youtube
symmetric records


read in english

Ark är John Mcris första album, ett sci-fi äventyr, kanske om en migration till Europa, eller någon annan av månarna runt Jupiter. John är en grekisk musiker som normalt hörs i komedirockbandet Anorimoi, nu inspireras han istället av soundtracks från sci-fi-världen och tydligen också videospel om jag ska tro vad som skrivs i det korta mailet jag fick med albumet. Ganska flott omslag för övrigt, men vad säger vi då om albumet.

Att det är ganska kort kanske, men också att det innehåller åtta spår där det sista är uppochner. Det är instrumentalt och ganska episkt, lite i stil med soundtracks från filmens värld och ger lite känslan av att vara på ett litet äventyr i solsystemet. Mycket snyggt producerat och ganska varierat, den korta speltiden gör ju också att man inte hinner tröttna på det. Kanske att man kan se det som ett ganska händelselöst album då det är mer svepande och inte speciellt dynamiskt, det skulle kanske vara bättre med en film som ackompanjemang.

Trevlig förströelse och bakgrundsmusik men kanske inte ett direkt fantastiskt album, så kanske man skulle kunna påstå att det kan beskrivas. Jag har ingenting större att klaga på, det som kanske saknas är lite mer dynamik, lite mer drama. Det är inte ett album som jag sitter och lyssnar på, men det är utmärkt som bakgrund eller som soundtrack.

Bland spåren är väl det inledande bäst men det är ganska jämt skägg, jag är däremot inte så säker på att jag vill rekommendera albumet. Visserligen tror jag väl inte att någon blir direkt besviken men det är tveksamt om det blir någons favoritalbum, men visst kan man imponeras av hur välspelat och snyggt det är. Så vill du ha något snyggt och trevligt i bakgrunden när du spelar tevespel eller något annat kan det definitivt vara ett alternativ och även kanske för dig som uppskattar den instrumentala rockmusiken, men jag skulle inte påstå att det är ett av årets mest spännande album.

HHHHHHH