Band:
Michelangelo Carano – vocals
Davide Cotti – guitars
Luke Fortini – guitars
Antonio Scalia – bass
Marco “Jason” Beghelli – drums
Discography:
Dangerous Days (2017)
Guests:
Info:
Mixed and mastered by Roberto Priori
Vocal recordings by Gabriele Quaranta
Booklet Graphics and Photography by Paolo Cavanna
Cover art by Alberto Quirantes
Released 2020-04-21
Reviewed 2020-05-30
Links:
bandcamp
fighter records
Musikaliskt tar de avstamp i den metalliska traditionen, det handlar mycket om klassisk heavy metal med de välkända inslagen och de kan jämföras med flera av de klassiska artisterna stilistiskt. Kanske att Hyperion är lite mer riviga och att de provar lite atypiska inslag här och var, dock inte så att det blir något annat än ett ganska klassiskt stiliserat heavy metal-album. Nog hade de väl kunnat gå lite mer i rymdig riktning? Det är annars ganska sansat när man ser till variation och speltid, de har vett nog att inte lasta på med för många låtar.
Lite fler överraskningar hade inte varit av ondo, det hade varit kul om bandet hade vågat bygga mer på de små experimenteranden de bjuder oss på och våga sig lite längre utanför genrens typiska färdvägar. Sedan misstänker jag att sångarens lätt italienska accent kan vara ett inslag som inte alltid ses som positivt, det är dock långt från de värsta exemplen som finns i den kategorin. Överlag är det ett bra album, ganska kraftfullt med en del bra melodier, ganska bra sånginsats och ett par klämkäcka hits som säkert kommer att locka vissa till detta album.
Into the Maelstrom kommer säkert att gå mycket väl hem hos heavy metal-fans, det trycker på rätt knappar, känns inte helt fantasilöst och tråkigt, det finns faktiskt ett par fräscha inslag. Dessutom är omslaget snyggt och låtarna medryckande, så även om det inte är överdrivet minnesvärt kan Hyperions andra album säkert tas emot ganska väl bland de tilltänkta fansen.
HHHHHHH