IQ
Resistance

Kan man börja mer explosivt än en missil? Det är åtminstone så IQ börjar sitt nya album som är det andra dubbelalbumet de skapar, tydligen hade de så mycket idéer nu fem år efter senaste albumet att en skiva inte räckte. Resistance kallas detta nya album som begåvats med ett av de snyggaste omslagen i år, bara omslaget känns lockande men det handlar ju också om IQ, ett av få band som lyckas återuppfinna sig själva gång på gång, det beskrivs i presstexten som distinkt IQ men också nytt och fräscht och så brukar man kunna beskriva deras studioalbum och jag skulle knappast påstå att Resistance är något undantag till detta – snarare bara ännu en bekräftelse att så är fallet.

Progressiv rock är väl grundutförandet men det är mycket mer än så med influenser från stora delar av det musikaliska spektrumet. Det låter som IQ men som något nytt och inte ännu en kopia av något de släppt tidigare och man måste ju imponeras lite av hur de lyckas återuppfinna sig själva. Sången är karaktäristisk för bandet, av den lite högre karaktären och riktigt bra. Variationen är stor och man märker inte att närmare två timmar passeras medan man spelar sig genom de elva spåren som alltså inleds med en missil. Det är snygga melodier, överraskande inslag, bra refränger, spännande och äventyrliga låtar i en snygg kombination som satts ihop på två CD-skivor – inte ens de långa spåren känns utdragna eller har partier man vill vara utan.

Ett höjdaralbum helt enkelt, nästan perfekt och ett av de snyggaste 2019 har bjudit på och då finns det ett par riktigt flotta alster från året. Man får leta länge efter svagheter medan styrkorna blir uppenbara redan i den inledande missilen som träffar helt rätt. Det är så bra att man gärna spelar albumet både en, två och trehundra gånger utan att tröttna. Det finns så mycket djup och variation att man hittar nya fräsiga element varje gång man lyssnar på albumet och det skulle nog kunna vara bandets finaste alster hittills och då hyllade jag senaste albumet ganska ordentligt. Och då som nu kan man bara konstatera att bandets musikaliska IQ är hög, de kan definitivt se sambanden mellan symbolerna i nothäftet och i slutändan nå fram till ett riktigt bra resultat.

Jag lyfter på hatten för detta band och konstaterar utan omsvep att det vore rent ointelligent att inte titta närmare på detta album. IQ fortsätter helt enkelt att leverera musik som känns både fräsch och välbekant, och man kan inte undgå att imponeras över hur de lyckas återuppfinna sig själva för varje album – de långa mellanrummen mellan albumen kan dock säkert vara en bidragande faktor, att de tar sig tid att skapa musik istället för att släppa nytt varje år. IQ-nivån är hög här och Resistance är definitivt ett riktigt lockande album med snyggt skivomslag och snygg musik – ett av årets absolut vassaste album.

HHHHHHH