Dawn of Winter
Pray for Doom

Det var inte igår jag skrev om Dawn of Winter, det var faktiskt så att jag skrev om den 2008 och det råkar vara så att det var då bandet senast släppte ett album. Faktum är att innan det var det 1998 och nu senast i december 2018, man kan inte direkt beskylla Dawn of Winter för att kasta ur sig album. Men långsam musik och långsamma processer kanske är vad som gäller för de doomiga banden. De kommer på ett nytt skivbolag denna gång, ett svenskt som av namnet att döma inte gillar skivor – kanske är det digitala formatet deras grej även om denna kommer på CD.

I pressmaterialet talas det om hur doom metal genren tappat identiteten och så vidare, och hur Dawn of Winter förbättrat sitt hantverk under det decennium som passerat mellan album. Det talas också om deras magnum opus. Musikaliskt handlar det om klassisk doom metal med släpiga låtar, lite gnällig sång. Kanske ber bandet för doom metallen. De kan inte påstås frambringa någon känsla av nytänkande eller något sådant, stilistiskt är det ganska likt vad de gjorde senast det begav sig. Det är åtta låtar och en relativt sansad speltid, det är tungt och det är kylslaget – kanske är det till och med lite vintrigt.

Kul album, mörkt och kallt – lite som en vinternatt i samband med en månförmörkelse. Bra skit. Helt klart ett album att kika närmare på för den som uppskattar doom metal, och förstås för dem som uppskattat vad bandet gjort tidigare. Kanske dock inget världsomvälvande men för den som tycker att den doomiga metallen går i fel riktning är det nog utan tvekan ett album väl värt att titta närmare på. Det har definitivt varit minst lika kul att lyssna på detta album som att lyssna på dess föregångare och jag tycker nog at avslutande Father Winter och inledande Dream Within a Dream är albumets kanske finaste alster som nog också gör att detta album kan beskrivas som snäppet bättre än föregångaren.

Ett album för dig som ber för doom, kanske inget som kommer att gå till världshistorien men ett solitt album för bandets och genrens fans. Ett fint soundtrack till våra iskalla vinterdagar.

HHHHHHH