Ureas
The Black Heart Album

Bandet Ureas har onekligen en del intressanta namn i sin uppställning med LePond frå Symphony X, Per Johansson som gjort en hel massa, välkända producenten Jacob Hansen har både spelat gitarr och producerat detta album – bandets andra album som kallas The Black Heart Album. Inte så snyggt skivomslag på detta nya album, jag har sett två recensioner på nätet när jag efterforskat detta album, en var inte speciellt positiv och den andra var milt positiv. Jag skulle gärna vara positiv med tanke på att promotionbolaget skickat ett fint halvpersonligt utskick, något vi inte så ofta får. Dock kan förstås inte det påverka hur vi bedömer ett album men om man tittar på personalen bakom albumet finns det anledning att åtminstone hoppas på något bra.

Det är lite gotiskt, lite progressivt och lite metalliskt. Snygg produktion med alla kännetecken av en Hansen produktion, ljudbilden är snygg hela albumet igenom även om jag tycker de hade kunnat göra lite bättre ifrån sig på inspelningen av den kvinnliga sången på det fjärde spåret för varje gång hon sjunger och jag kör bil tror jag att det är mina eller någon annans bromsar som gnisslar. Förutom gnisselsång så är produktionen bra. Bra variation sett över albumet, kanske dock en aning spretigt. Bra sånginsats överlag men jag tror nog att vissa kan tappa intresset för albumet då det kan tyckas sakna lite riktning.

Generellt sett är det ett bra album, flera av låtarna är riktigt vassa. Det finns en del dramatik genom spåren på detta album, och känslan är generellt bra. Dock blir albumet lite för spretigt, som att det saknas riktning och blir lite för fragmenterat för att verkligen nå någonstans – men i sina bästa stunder är det riktigt bra. Kvinnliga sången är högklassig, de borde dock utnyttja det på ett lite bättre sätt, det blir lite samma syndrom som sentida Symphony X, det blir varken hackat eller malet utan ibland det ena och ibland det andra och därför kommer det alltid kännas som att något saknas.

Andra spåret Seven Deadly Sins är nog mitt favoritspår på albumet, Fjärde spåret Seal This Moment är också väldigt bra trots sången som låter som gnisslande bromsar ibland. Shut the Fuck Up kanske de säger till mig nu och om de gör det i form av sitt spår med det namnet kan jag inte klaga för att det är också ett väldigt bra spår. Sammanfattningsvis kan jag dock konstatera att detta album av Ureas är ett väldigt bra album men att det samtidigt saknar en hel del för att nå hela vägen fram. Det kan vara värt att kolla upp dock, det finns som sagt några riktigt fina höjdpunkter som är väl värda att framhålla även om helheten är lite bristfällig.

HHHHHHH