To/Die/For
Cult

Finnarna i Att/Dö/För är tillbaka med sitt sjunde album, som de kallar Cult. Ett album som har ett väldigt intressant skivomslag, som en klassisk bok kan man väl beskriva det. Senaste albumet Samsara var ganska bra men kanske inget som stack ut sådär våldsamt mycket. Nu har det gått tre år sedan sist och kvintetten bjuder på åtta nya låtar innanför det intressanta omslaget. Så vad ska vi då säga döljs innanför pärmarna.

Gotisk metall är vad det handlar om, melankoliskt är en beskrivning som också nämns i pressutskicket och det är väl ingen dåligt beskrivning av vad det handlar om när To/Die/For framför sitt nyaste alster. Det är varierat i både stil och tempo, ganska dramatiskt på många sätt, gotisk sång, de kryddar det också med kvinnlig sång i vissa partier vilket ger en del sköna duetter. Produktionen är modern och snygg, påminner en del om det föregående albumet även om detta är en lite mer dynamisk produktion än nämnda album. De håller sig korta med bara 38 minuters speltid vilket lär göra att man inte så lätt tröttnar på albumet.

Det förra albumet har lysande låtar varvat med urtråkiga låtar, Cult däremot är betydligt mer solitt, det finns lysande låtar och det finns låtar som är riktigt bra men inte lika lysande. Det betyder att det är ett riktigt bra album, det slår sin föregångare med hästlängder. Grymt album, kul låtar, bra dynamik, grym sång, jag kan inte se några direkta svagheter med detta album. Fans av To/Die/For eller av gotisk metall lär gilla detta album för att det är ett riktigt bra album på alla sätt. Jag kan varmt rekommendera det till alla våra läsare, jag tror ingen av er kommer att bli besviken om ni införskaffar detta album.

Straight Up är den bästa låten på albumet, en riktigt vass och medryckande låt – kanske en av de bästa jag hört på ett tag. Men det är inte bara den, även inledningen och det avslutande spåret är riktigt sköna – Cult är definitivt ett album väl värt att titta närmare på, det finns väldigt mycket trevligt innanför dess intressanta omslag. Personligen tror jag att ni gör er själva en otjänst om ni inte tittar närmare på detta album, skönare melankoli får man leta efter.

HHHHHHH