Heights
Phantasia On The High Processions Of Sun,
Moon And Countless Stars Above

Höjder, en trio rymdfarare som tar oss lite överallt på sitt tredje album som givits en väldigt lång titel. Ett snyggt skivomslag, dramatiskt sådant. Det är ett band som funnits sedan 2006 och skrivit sin musik i ett mörkt rum någonstans i Reading – de har jobbat utan plan och utan ritning och skapat progressiv instrumental rock med inslag av en hel massa genrer och så vidare. Det är ett band som tycks ha flugit under Halloweds radar, vi har inte fått tillgång till deras album tidigare trots att vi funnits under alla år som de släppt album. Nu bjuder de oss på en resa genom rymden från universums födelse till något som varar för evigt.

Instrumental progressiv rock musik med inslag av jazz, fusion, post-rock och så vidare. De målar upp instrumentala landskap av ett spännande universum med dramatiska naturlagar och annat spännande. Riktigt grym produktion, bra djup och variation över ett dussin spår det är som ett rymdäventyr att lyssna på detta album. Ett album som varar lite över en timme, men det känns inte som att det är ett album som är en timme långt tack vare det stora djupet och den dramatiska känsla som det har att erbjuda. För varje gång man lyssnar dyker det upp nya dimensioner, nya infallsvinklar och nya känslor som adderar till historien. Definitivt en kvalitativ produktion, men vad ska vi säga om låtmaterialet?

Att det är lysande är en sak jag kan säga, det är tolv grymma låtar men framförallt är det en riktigt vass saga som tar oss på en väldigt intressant resa. Jag brukar ganska ofta sakna sången på instrumentala album, men inte här då de använder sin instrumentala kaliber och förmåga att skapa kompositioner till en maximal nivå. Det här är definitivt ett album väl värt att undersöka närmare och förlora sig i, det finns en hel massa upptäcka under resan genom albumet. Men visst, det är lite komplext och kan nog kräva att man har viss dragning till den här typen av musik, jag tycker i alla fall att det är riktigt bra men din gemene dödsmetallare eller heavy metal-nisse kanske tycker att det är för krångligt och orkar inte ta det till sig. Fans av progressiv musik och instrumental musik bör åtminstone uppskatta det.

Grymt bra, grymt kul, det finns dock ingen hitlåt på albumet utan det fungerar som en helhet, en historia där de tolv låtarna fungerar som kapitel i vår resa genom universum. Det är ett album som är ett givet val om du frågar mig, du går miste om något om du inte kollar upp det.

HHHHHHH