Band:
Bruno Caprani - Bass
Julien Agnello - Drums
Loïc Manuello - Guitars
Anthony Agnello - Vocals
Discography:
Mysticeti Victoria (2012)
Guests:
Info:
Mixed and mastered at Hansen Studios in Denmark by Jacob Hansen
Released 2015-07-21
Reviewed 2015-07-18
Power metal av den mer melodiösa stilen handlar det fortfarande om, lite symfoniska inslag och en ganska typisk Jacob Hansen-produktion. Låtarna byggs kring medryckande refränger och tydliga melodier, sångaren Anthony Agnello är en bra sångare för genren och bidrar definitivt till denna medryckande känsla. Ett argument mot detta album kan vara att det är lite överproducerat, lite tamt, ljudbilden kan nog för vissa kännas lite för putsad. Det är också ett lite långt album med en speltid som når över femtio minuter på elva spår, lyckligtvis är albumet ganska varierat vilket bör göra det lättare att behålla intresset hela albumet igenom. Vad som kan saknas är det där dolda djupet i låtarna, det som man upptäcker när man spelar albumet flera gånger, den där extra dimensionen som de mest lyckade albumen brukar kunna ha – vad man hör första gången är precis vad man får så enda anledningen till att spela albumet fler gånger är om man gillar låtarna.
Bra power metal är omöjlig att ogilla, man ska ha ett hjärta av smutsigt bly för att göra det och det har inte jag. Det här är bra power metal, med medryckande och underhållande låtar som man gärna tar en stund att lyssna på – bra musik när man åker bil långa sträckor vilket jag ganska ofta gör. Vad som däremot inte kan sägas om det är att det är unikt, det finns många band som påminner om vad vi får på detta album och därför är det svårt som recensent att se någon anledning att hissa detta band till skyarna för även om det gör vad de gör ganska bra har jag hört många band som gjort det betydligt bättre så ett betyg i mitten är vad som gäller även denna gång för Darktribe. De behöver hitta något mer unikt för att nå högre i betygsskalan, alternativt skriva oförglömliga låtar. De har en bit kvar helt enkelt.
Bäst på albumet är titelspåret som jag tycker har bra känsla och driv, men inte heller det sticker ut om man ser till vad som finns representerat i denna genre. Fans och samlare av power metal bör uppskatta detta för det är bra gjord power metal, det är bara inte tillräckligt spännande för att attrahera erfarna recensenter eller mer kräsna och musikaliskt bevandrade fans. The Modern Age är helt enkelt ett schysst album som saknar det där lilla extra, kul att lyssna på men inget som lämnar något bestående intryck – inte så spännande som omslaget indikerar.HHHHHHH