Midnight Sin
Sex First

Sex först - musik därefter tycks vara prioriteten för detta italienska band. En sexig kombo av sleazerock, hårdrock och AOR, låter det intressant. Eller som ett recept för klichéfylld musik från det förflutna. Omslaget känns lite som det sistnämnda och italienskt brukar också kunna vara något som ibland kräver en hissad varningsflagg. Italienare brukar kunna fastna i kopieringsträsket, inte alla men vissa. Detta är detta bands debutalbum som förstås fick högsta betyg på en av dessa okritiska metalsidor på internet.

Det är sleaze rock/hårdrock byggt kring starka refränger och bra tempo, för genren typisk sångare och produktion. Det låter lite daterat, lite åttiotal och inte speciellt fantasifullt och definitivt inte nyskapande eller ironiserande över en genre och företeelse från förr. Inte mycket till djup i detta album utan det är ganska förutsägbart och det känns som att du väldigt snabbt tagit in allt det har att erbjuda. Det är inte heller ett album som kommer att skriva in sig i historien som genrens mest varierade. Det är dock kort och koncist med knappa 40 minuters speltid, synd bara att det inte är så värst varierat under dessa minuter.

Det blir lite väl mycket nostalgi, det känns lite för daterat för att vara relevant. Sådan här musik kan vara väldigt bra om den uppdateras till dagens stilistik men det här känns inte som något sådant utan snarare som ett band som önskar att det vore tidigt åttiotal med sex, droger och rock’n’roll när du kunde sälja någon miljon album bara du spelade i rätt genre och hade rätt image. Midnight Sins image känns föråldrad precis som deras musik och jag har svårt att se vem, förutom metalltemplets recensenter förstås, som skall tycka att det är värt att lägga tid på.

Nej, det här är ett meningslöst album, ett bra band sätter musiken först, sex får komma i andra hand. Jag har inget spår jag tycker står ut i speciellt positiv bemärkelse, det är bara en stapling av utdaterade klichéer ur en genre och attityd som inte var bra under sin storhetstid och inte heller är bra i samma utförande idag. Gäsp, är väl allt man kan tillägga.

HHHHHHH