Seven Nails
Factory of Dreams

Okej, låt mig ställa en allvarlig fråga: var och hur tillverkas egentligen drömmar? Svaret är mer märkligt än man kan ana, det är inte ett bageri det handlar om utan drömmar som dröms. De tillverkas i en fabrik av drömmar och vet ni vad man behöver? Jo, du börjar med sju naglar för att sedan tillsätta nästa sida. Därefter måste du frysa blå för att kunna höra Faraos rop som indikerar att degen nu är färdigjäst och kan klibbas fast bakom spegeln. Nu har du kommit en bit på vägen men tro inte att det är så enkelt för du behöver vara ensamt fången på väg till fjärilarna men inte förrän du låtit mig andas. Tillsätt sedan en maskerad och lite fantomer och låt fräsa i en surrealistisk stekpanna med förhållandet 1x4x9. Nu kommer det svåra, nu måste du välja rätt vapen innan du tillsätter Medusas ögon. Därefter ställer du allt i ugnen på 225° vartefter du lugnt kan vila medan drömmarna tillverkas i ugnen. Denna komplicerade procedur som gör i det fördolda varje natt gör att du kan drömma, men nog om vetenskap nu. Låt oss ta oss en titt på detta albumet som avslöjar delar av receptet.

Det är ett tyskt symfprogmetallband med manlig och kvinnlig sång, inga vrål. Mycket fiol, kanske för att bandet har en violinist. En septett handlar det om, från Tyskland. Deras musik är snygg, inspirerat av klassisk musik men med metalliska inslag, inga direkt klassiska operatiska sånginslag dock utan mest vanlig sång. Hyfsat varierat, ofta i lågt tempo men väldigt snyggt producerat med en ljudbild jag verkligen gillar. Dock saknar jag lite dynamik i låtförfattandet för att det verkligen ska komma helt till sin rätt ljudmässigt. Ingen av sångarna är heller speciellt lyckat, dock får jag ändå tillstå att detta inte är vilket dussinband som helst i genren, de har faktiskt hittat en ganska egen nisch. Frågan är ju bara om de kommer att kunna exploatera den fullt ut.

Jag tycker inte att det är riktigt tillräckligt drömskt, det är inte svävande nog för att verkligen nå fram. Inga faraoner bakom speglarna eller fantomer på maskeraden kan ändra på den saken. Dessutom tycker jag att de har en alldeles för lång speltid för att man ska orka engagera sig hela vägen till slutet och ett dolt spår någon minut efter det sista känns också lite sådär utdaterat för en sådär tio år sedan. Det hade kunnat vara bra för de tycks använda rätt ingredienser men av någon anledning faller det inte riktigt väl ut och albumet blir lite segdraget och lite intetsägande. Det är inte dåligt på något sätt, tvärtom men det trycker inte riktigt på rätt knappar varför det blir ganska anonymt trots en fantasifull infallsvinkel och ett välgjort album.

En dröm som hade kunnat vara så mycket bättre, som är ett bra första steg men långt ifrån perfekt musik. De skulle kunna förkorta albumet ordentligt och försöka hitta lite mer dynamiska infallsvinklar för att göra albumet lite mer intressant. Inget ont om Seven Nails men jag tror att man behöver fler än sju spikar för att bygga ett trähus, om de nu inte har en dold del av sitt namn som är and five thousand screws. Men kort och gott får vi säga att de får godkänt för sin debut, jag tycker dock att de hade kunnat gjort det väldigt mycket bättre med väldigt små medel. Kanske nästa gång, nu vet ni ju i alla fall hur våra drömmar skapas tack vare detta tyska band.

HHHHHHH