Band:
Keely Larreina - lead vocals
Rex Zeco - guitar & b. vox + spoken voice
Alan Rawson - guitar & backing vocals
Steven Steele - bass & backing vocals
Daniel Kells - keyboards & backing vocals
William Blodyn - drums
Discography:
Abuse of Power (2003)
Hear Their Cries (2008)
Guests:
Marcel Coenen on Nightfalls 2nd solo and Screaming for Mercy
Info:
Produced by Philip Weinhold and Rex Zeco, assisted by Daniel Kells and William Blodyn
Mixed by Tony De Block
Cover artwork by Jan Yrlund /Darkgrove Design
Released 2012-02-24
Reviewed 2012-02-18
Links:
nightqueen.be
myspace
youtube
massacre
Musikaliskt är det ganska klassisk heavy metal som kryddas med peppar och lite salt, det vill säga symfoniska undertoner och en gnutta fantasystämning för den som inte förstås vad kryddor representerar. Bandet har också en kvinnlig sångare som inte leker sopran av något slag utan sjunger mer typiskt rockigt, någon jämförde henne med Doro Pesch och det kanske kan vara ett riktmärke även om jag tycker att det är lite fel, jag skulle hellre säga som sångerskan i Battle Beast i så fall om man nu ska namedroppa lite till. Låtarna har en lite hymnisk känsla och jag antar att man kan kalla det episkt med tanke på den lätt äventyrliga karaktär albumet förmedlar. Låtmaterialet är hyggligt varierat med elva spår och 56 minuters speltid om man ska tro min musikspelare, Massacre säger 44 minuter i sin pressinformation så någon av dem har fel och jag tror att Massaker har det.
Intressant kan man väl börja med att kalla det, sköna undertoner av lite filmisk karaktär skapar ett intresse som får en att överse lite grann med att riffandet och musiken inte direkt är unik eller nyskapande på något sätt. Sammansatt som en helhet med keyboards och arrangemang skapas dock en lite annorlunda känsla även om jag knappast kan se Nightqueen som nyskapande eller revolutionerande på något sätt. Bra tycker jag också att det är, låtarna är hyfsat medryckande och som jag sade, arrangemangen är riktigt bra. Sången är väl lite sådär, hon har en ganska bra och kraftfull röst sångerskan men jag tycker intrycket tillsammans med musiken gör att hon känns ganska ointresserad och sångintrycket blir ganska platt.
Att lyriken sedan tematiskt känns väldigt typisk för genren med lite ”fairytales” och lite kärlek och diverse gör inte mycket för att liva upp känslan. Jag tror att den allmänna känslan av att det är lite återhållet och lite försiktigt gör att jag inte riktigt fastnar för något av det, jag gillar att lyssna på det men det rinner av en ganska snabbt när albumet har tystnat, det finns några höjdpunkter dock som videospåret Lady Fantasy, Secrets of a Blind Man har väldigt snygga melodier och Rebel to Rebel är intressant. Dock tycker jag att bandet ska ta ut svängarna mer, våga samspela bättre mellan det metalliska och arrangemangen för det skulle göra att intrycket blev så mycket mer positivt.
En lovande debut kan väl dock det bestående intrycket få bli, belgarna gör mycket rätt och skapar en bra känsla i sina låtar trots att gitarrarbetet och rytmsektionen känns väldigt typisk heavy metal och hade det inte varit för en kompetent sångerska (om än lite stel) och de spännande arrangemangen hade jag aldrig godkänt det. Så behåll arrangemangen och jobba på den traditionella metalaspekten för att skapa en än mer intressant känsla borde vara uppmaningen till bandet. Dock är det som jag redan nämnt en lovande debut.
HHHHHHH
Föregående recensioner:
Epica - Requiem for the Indifferent
Story of Jade - The Damned Next Door
Beaten to Death - Xes and Strokes
Föregående artiklar:
Epica
Journey
Rage