Blood Tracks
(med bl. a. Easy Action)

Det är inte ofta vi får recensera spelfilmer på Hallowed men när Studio S i september DVD-släppte skräckfilmen Blood Tracks med bl.a. bandet Easy Action i rollistan är det svårt att låta bli. Filmen spelades in i Sverige, närmare bestämt i trakterna omkring Funäsdalen i Härliga Härjedalen 1985, av den svenske regissören Mats Helge Olsson och blev snabbt bannlyst i stora delar av världen för sitt våldsamma och grovt sexuella innehåll. Nu finns den alltså på DVD och alla till alla er som saknat filmen kan jag bara säga en sak: varför?

Medan samtida skräckfilmer som Nightmare On Elmstreet, Halloween, Friday The 13th och The Evil Dead gått och blivit klassiska är det nog bara de mest inbitna skräckentusiasterna som ens hört talas om Blood Tracks och när man tittar på filmen är det lätt att förstå varför. Fotot är fruktansvärt dåligt med överexponerade snömiljöer varvade med kolsvarta inomhusmiljöer i den fabrikslokal där merparten av handlingen utspelar sig. Ljudet är också riktigt dåligt med oftast svårhörd dialog och taskigt inpressad stämningsmusik. Handlingen är dock filmens största problem, därför att medan filmens handling bygger på en intressant idé med ett trovärdigt scenario i att en divig rockgrupp åker upp till bergen för att spela in en musikvideo och sedan blir fast efter en lavin så blir utförandet av idén inte alls lika lyckat som potentialen som fanns i grundidén.

Handlingen bygger på att i bergen finns det en ond inavlad familj med utstöttingar från samhället och när rockbandet med deras filmteam kommer och stör deras lugn med slampiga kvinnor och högljudd musik så slår det slint i huvudet på de inavlade som ger sig ut på slaktjakt. Även med antagonisten på plats låter filmens idé fortfarande inte helt usel, det är bara det att större delen av filmen händer det absolut ingenting. Ingen dras med i någon av de många lavinerna som gör att bandet och filmteamet blir fast i bergen och lemlästas eller skadas med storslagna blodscener, trots att två personer till och med hamnar mitt i lavinen. De grävs snabbt fram utan att någon får kroppsdelar avhuggna av spadar eller ögonen utstuckna med de spett de använder för att leta rätt på dem, vilket jag tycker vore mer passande i en skräckfilm som denna. När väl första morden börjar ske är det med harmlösa visuella scener som mer påminner mig om hur Morlocksen i originaversionen av The Time Machine ger sig på Eloifolket eftersom den inavlade familjen t.o.m. liknar Morlocksen i den filmen och våldet är av ungefär samma kaliber.

Det finns några visuellt intressanta scener i filmen, framförallt de där någon dör spektakulärt genom att få vassa föremål genom kroppen eller när en av huvudrollsinnehavarna eldas upp samt när den riktiga antagonisten får sin underarm avskjuten med ett gevär - men större delen av de s.k. "skräckscenerna" är patetiska, för att vara snäll, och överlag känns filmen mer riktad till små barn än en vuxen publik. Den enda anledning jag kan tänka mig till att filmen censurerades så hårt är de många sexscenerna med öppen nakenhet, som ju brukar leda till moralpanik hos den äldre generationen. Speciellt förr i tiden. Personligen tycker jag annars att filmer som The Terminator och Alien är betydligt mer våldsamma, äckliga och skrämmande än denna och ingen av dem blev ens i närheten av så här censurerade när det begav sig.

Jag tycker inte att filmen är helt och fullständigt usel, den har okej inslag och går att titta på utan att man obehindrat vill stänga av skiten, men det lär inte vara dina bästa 85 minuter i livet - det vågar jag garantera. Jämfört med det bästa genren har att erbjuda, både samtida och nutida står sig Blood Tracks ganska svagt och hade det inte varit för att man får see Kee Marcellos huvud lemlästad hade jag nog inte ens tyckt filmen dugt till att döda en och en halv timme då du absolut inte kan komma på något annat att göra.

Vissa kallar filmen kultskräckis men det är i ärlighetens namn att vara väl snäll mot den. Inte ens riktiga skräckentusiaster lär vara särskilt förtjusta i denna och är du en person som inte ens gillar skräck från första början lär du definitivt tycka att den inte är värt besväret. Men kanske för den som samlar eller bara gillar Easy Action. Med i DVD-utgåvan finns även en singelutgåva på We Go Rocking, som har B-spåret Jack's Back, om inte filmen duger kanske i alla fall den kan vara intressant? Nja… jag vet inte jag.