Sort by Title
Independent Process

Tracks
01. Into The Depths (feat. Martina Sandstrom)
02. Betrayed By The Sun
03. Revelation Sign
04. Insanity
05. Stuck On A Curb (feat. Fred Hunger)


Band:
Adam Hennings – Vocals
Christoffer Tönnäng – Guitar
Robin Lindberg – Bass
Marcus Gustafsson – Drums


Discography:
Debut


Guests:
Martina Sandström - vocals
Fred Hunger - vocals :


Info
Video Directed and Edited by Christoffer Tönnäng. Filmed by Joella Johannesson and Christoffer Tönnäng

Released 2011-04-04
Reviewed 2011-11-12

Links:
myspace
youtube


Sortera efter titel, något vi på Hallowed inte sysslar med då vi sorterar efter bandnamnet och det gör vi inte ens rätt, men onekligen kanske detta band kan vara något spännande att addera i sorteringen med tanke på ett så intressant namn. När jag sedan tittar vidare på det yttre så kan jag väl säga att även titeln på deras debut EP är intressant och omslaget vittnar om något spännande, kanske en ambivalens mellan ljus och mörker men lite skön gotisk ”skönheten och odjuret metall” eller något i den stilen. Kanske skulle det kunna vara en inre resa mellan ljus och mörker som framställs i en musikalisk version på fem spår, mina tankar var i den stilen när jag hämtade hem låtarna från portalen där de fanns. Förstås läste jag inte att det stod Metalcore och sådana saker i informationen eftersom jag alltid vill höra musiken innan jag har någon information om bandet då det ger en mer öppen bild av vad jag ska få höra. Nämnas bör kanske att Sort by Title är från vårt eget avlånga land och att de är stora fanatiker av Suicide Silence om jag får gissa utifrån ett bandfoto som följde med låtarna.

Sveriges svar på Suicide Silence säger pressinformationen, ingen aning säger jag då jag aldrig hört Suicide Silence. Vad det är är så kallad Metalcore det vill säga extremmetall blandat med hardcore mer eller mindre, om ni hört band som vi tidigare recenserat i form av Bring Me the Horizon som låter värre än att få ebola och We are the Damned som är lika brutala som Teletubbies så kanske du får lite av en aning om vilken generell riktning bandet har. De blandar dock in gammal hederlig melodiös döds av göteborgsslaget men också lite grann av industrimetall, en relativt komplex grundstruktur kan sägas om man nu vill räkna upp elementen i musiken. När man mer vardagligt lyssnar på det så slås man mest av att det spelas snabbt, vrålas högt och det är ganska inriktad på en aggressiv ton även om det i första spåret förekommer lite kvinnlig gästsång för att lätta upp stämningen lite, vilket kanske representerar den ljusa halvan av omslaget. Det kommer att ta dig arton minuter att spela de fem spåren på EPn vilket gör att du hinner spela den många gånger på en timme, tre.

Det hela börjar med ett spår som går under namnet Into the Depths vilket är spåret med kvinnlig gästsång, det tycker jag är ett ganska bra spår som har en del djup och styrka vilket jag tyckte lovade gott första gången jag lyssnade och då under tiden första spåret pågick första gången jag hörde EPn funderade jag kring fem poäng om det skulle kunna hålla i sig. Vilket det förstås inte gjorde då de tre efterföljande spåren bara handlar om att spela snabbt och skrika högt, det låter som skit helt enkelt och melodiositeten (ett ord jag verkar ha hittat på just nu) från det första spåret är som bortblåst och allt det blir är påfrestande och huvudvärksframkallande, inte vad jag kallar musikalisk underhållning. Sista spåret Stuck on the Curb viker sedan av från detta och visar upp mer intressanta inriktningar igen och tvåpoängaren jag övervägde höjs lite grann och jag stannar på tre poäng efter min första genomlyssning. Detta omdöme har sedan inte förändrats över tiden jag har lyssnat på denna EP utan det är precis så jag tycker, första spåret är bra och sista är ganska bra men sedan suger det så mycket att inte ens Wettex kan överträffa det. De tre spåren mitt i är usla helt enkelt.

Så med två av fem bra spår känns det ju ganska logiskt att betyget borde bli två av fem, nu har vi dock inte en femgradig skala här på Hallowed så betyget måste konverteras och tre av sju känns som det mest motsvarande två av fem. Jag kan också säga att jag förstått omslagets motsättning mellan ljust och mörkt, det betyder att ungefär hälften av skivan är positiv kvalitetsmässigt medan andra hälften är negativ. Jag måste också säga att sången är det element som absolut mest sänker denna EP, den håller inte alls någon vidare klass. Så en EP som innehåller några element som lovar framtida verk av intresse men till större delen faktiskt är dålig.

HHHHHHH

 

Label: Independent
Tre liknande band: Suicide Silence/In Flames/Bring Me the Horizon
Betyg: HHHHHHH (3/7)
Recensent: Daniel Källmalm

read in english

Föregående recensioner:
Coronatus - Terra Incognita
Alter Bridge - AB III.5
The Magnificent - s/t

Föregående artiklar:
Steve Hackett
Evergaze Eternity
Kittie