Band:
Pete Steiner - Bass, Keyboards
Jens Berglid - Drums
Mikkel Henderson - Keyboards
Dagfinn Joensen - Lead Vocals
Torben Enevoldsen - Guitar
Discography:
1984 Fate
1986 A Matter of Attitude
1988 Cruisin' for a Bruisin'
1990 Scratch 'N' Sniff
2006 V
Guests:
Info
Produced by Fate and Thomas Pedersen
Mastered by Torben Lysholm
Released 2011-11-25
Reviewed 2011-11-19
Links:
fatetheband.com
myspae
youtube
aorheaven
Melodiös rock/hårdrock med lite AOR-tendenser är vad dessa danskar erbjuder den som väljer att lyssna till deras musik, medryckande melodier och refränger styrda av mången keyboardmelodi som dominerar mycket av ljudbilden bandet målar upp. Sångaren har en ganska typisk AOR-röst, klar och högtonad och faktiskt en kompetent röst för den musikaliska stil bandet har. Produktionen är ren och snygg, polerad men fortfarande metallisk och hårdrockig med en hyfsat tung ljudbild trots de dominerande melodierna ett band som Million kommer i åtanke om man måste namedroppa lite. Albumet består av tretton spår och nära en timme musik, dessutom har det ett hyfsat snyggt omslag.
Välgjort på alla sätt, utan några större fel och lätt att ta till sig redan vid en första genomlyssning. Låtarna är genomgående av god kvalité och har många väldigt bra element som i sammansättning skapar ett bra album. Dock tycker jag att detta liksom väldigt mycket musik som släpps blir för långrandigt mot slutet, när albumet fortsätter ända upp mot timmen innan den tar slut blir det lite jobbigt att ta sig hela vägen. Det är inte för att något av spåren är undermåligt men de är inte sådär överdrivet varierade vilket gör att det tenderar till att bli just ganska långrandigt, kanske skulle de skippat ett par spår för att behålla dynamiken till slutet av albumet och på så vis få albumet att upplevas bättre.
Inledande Children of the Night sätter annars an en fin ton för resten av albumet, med sin medryckande refräng, dominanta keyboards och fint gitarrlir skapar det en positiv känsla inför resten vad som komma skall. Egentligen är det väl sedan inget spår som direkt står ut från de övriga, de är ganska lika varandra i karaktär och stil och inget är väl egentligen bättre än något annat utan det är tretton spår som är i mångt om mycket väldigt lika varandra. Denna brist på variation och långa spellängd gör att detta album känns ganska tråkigt i det långa loppet, kanske tråkigt är fel ord att använda men det blir långt. Jag tycker att de hade någonting på gång, de har bra melodier och väldigt bra sång, snygg produktion dessutom. Albumet är bra, inget snack om den saken men bristen på variation i låtmaterialet och den i slutändan väldigt långa speltiden gör att den tappar ju närmare slutet jag kommer.
Så ett överlag bra album med ett flertal bra låtar men som faller en aning till följd av bristande variation och en alldeles för lång speltid. Tänk om band kunde förstå att det inte bara gäller att göra bra musik, det gäller också att behålla lyssnarens intresse hela vägen.
HHHHHHH
Föregående recensioner:
Lucky Thir13n - March of the Young
Mhorgl - Heresiarch
Funerus - Reduced to Sludge
Föregående artiklar:
Majesty
Steve Hackett
Evergaze Eternity