Band:
Lars Hallbäck (Guitars)
Göran Edman (Vocals)
Richard Stenström (keyboard)
Discography:
White On Blue (2004)
Guests:
Per Lindvall (Drums)
Sven Lindvall (Bass)
Kalle Moreus (violin)
Mats Ronander (Harmonica)
Sara Lindvall & Hanna Andersson (vocals)
Pablo Cepeda (Congas & Bongos)
Wojtek Goral (saxophone)
Leif Lindvall, Hans Dyvik & Magnus Johansson (trumpet)
Urban Wiborg & Peter Johansson (trombone)
Info:
Bernard Löhr (mix)
Released 2011-11-25
Reviewed 2011-12-01
Links:
crossfade.nu
goranedman.net
youtube
Jag tycker det nästan alltid hörs direkt då ett band spenderat tid, ansträngning och pengar i ett album. Det behöver inte alltid vara den bästa musiken man får på sådana album, men de låter alltid riktigt bra. Riktigt proffsiga! Med riktigt ljud och det rätta stämningen. Och Crossfade känns som ett band som lyckats pricka in alla rätt på den fronten. Kanske inte så konstigt när de lagt ned sju års slit i skivan i sin egen proffsstudio. Och det märks! Normalt är jag inte den som uppmärksammar tid i studion eller tid som band arbetat med sina skivor eftersom det inte är relevant så länge produktionen låter hyggligt. Här låter den dock mer än hyggligt. Här låter den superövermycket hyggligt.
Musiken är som sagt AOR. Västkust AOR för att vara precis. Det låter väldigt mycket som de lite lugnare AOR-banden med mycket gitarrer som spelas på virtuosens sätt. Tänk Steve Miller, Santana, Eagles och Steely Dan så tänker vi likadant. Vet du inte hur dessa låter? Tänk lugnare musik med gitarrer som framför harmonier och melodier samtidigt som de passar på att briljera lite. Låter väldigt bluesigt på något sätt. Blått nästan. Och jag älskar användandet av keyboards, fioler, saxofon och alla andra instrument de använder som för tankarna till James Brown och stora bluesorkestrar med det karaktäristiska ljudet av Gibson halvakustiska gitarrer. Det är nästan att det låter lite jazzigt emellanåt. Fast med en vettig sångare.
Så här långt låter väl allt okej om du tycker om lugnare rock. Det bör också låta bra även för dig som älskar en bra producerad skiva som kommer med fantastiskt ljud och överproduktion. Även för dig som gillar sköna melodier bör det låta bra, tycker jag. Melodierna är nämligen väldigt behagliga och sköna att ha på i bakgrund såväl som till aktivt lyssnande. Och sången är fantastiskt bra! Påminner en aning om Pride Of Lions yngre sångare, Toby Hitchcock – väldigt klar och ren i rösten med en rund och aningen fuktig ton. Jag tror faktiskt Göran Edman läspar en aning också, men det är mest bara charmigt. Dessutom så är Edman backad av körer och bakgrundssång så det står härliga till. I nästan varje låt backas Edman av kvinnosång, manskörer eller andra bakgrundssång-inslag som ger djup och känsla till musiken. För att inte tala om karaktär. Och det känns stort och rejält tack vare det. Inget har lämnats till slumpen – de har nog testat hundra varianter innan de spelat in dessa låtar på just detta sätt med munspelet precis där, orden i refrängerna upprepade just så många gånger o.s.v. Och resultatet blir också därefter.
’Secret Love’ känns inte bara genomarbetad och välproducerad – den känns också genomgående väldigt bra. Låtarna är normalt inte i min smak med allt för mycket 70-tals-känsla över sig och lite för mycket ”se-på-mig” gitarrer, men jag gillar ändå ’Secret Love’ från start till slut med endast ett fåtal undantag som jag vet är mer upp till mitt personliga tycke och smak snarare än något bandet gör fel. Sången är oerhört bra, samma sak kan sägas om instrumentinsatserna och gästinsatserna – trion Lindvall, Dyvik och Johanssons trumpeterande, Kalle Moreus fiolerande och Mats Ronanders munspel liksom alla de anonyma bakgrundssångarna.
I korthet kan vi säga att detta är en av de mest genomarbetade AOR-skivorna jag hört! Genomgående mycket bra hela vägen med bra låtar, bra individuella insatser, bra ljud och även om skivlängden är på maxgränsen känns det som att de faktiskt lyckas sluta innan det skenar iväg allt för långt och bli tråkigt, tjatigt och segt. Årets kanske bästa skiva inom sin genre! Helt klart ett måste-köp för dig som älskar lugnare AOR.
HHHHHHH
Föregående recensioner:
Nightwish - Imaginaerum
We Came as Romans - Understanding...
Elm Street - Barbed Wire Metal
Föregående artiklar:
Coronatus
Majesty
Steve Hackett