Band:
Jo de Boeck – vocals
Geert Fieuw – guitar, keyboards
Gerry Verstreken – bass, vocals
Michel Lodder – drums
Discography:
Signs (2005)
Castles in the Sand (2008)
Guests:
Info
mastered by Pieter De Wagter
engineered and produced by Geert Fieuw and Beyond the Labyrinth
Released 2011-05-13
Reviewed 2011-05-30
Musikaliskt är det främst atmosfärisk rock/hårdrock med progressiva undertoner, de har en väldigt bekant ljudbild som kan kännas igen från en uppsjö band som till exempel de band jag tagit upp som liknande men jag kommer också att tänka på Poverty’s No Crime, Imperia, en aning Dream Theater och så vidare. Som jag sade, belgare och atmosfäriska för det är den atmosfäriska tonen som främst sätter an hos mig. Produktionen är oklanderlig, musiken och låtarna får det utrymme de bör ha och det finns ingenting att klaga på när det gäller den ljudbild bandet skapar. Låtmaterialet är relativt enhetligt, det märks att det är spår från samma skiva. Det kan nämnas att det förekommer en mindre variation mellan albumets spår men den här ganska liten och egentligen för liten för att det verkligen ska hålla de knappa sextio minuter det fortgår.
Conceive, Believe, Achieve säger bandet som slogan och för den som är insnöad på genren kan det definitivt sägas att de gjort vad de säger. Jag tycker att de lyckas väl, ljudbilden är snygg och atmosfärisk och dessutom är det fina spår i majoritet. Jag uppskattar vad jag hör när jag lyssnar på Chapter III - Stories men jag tappar lite intresset mot slutet av albumet och även det finns bra spår mot slutet, tittar jag mycket på klockan och tiden för det här albumet har samma problem som många andra album jag stött på, det känns för långt. Även om det är bra musik rakt igenom finns den där känslan där och sänker mitt totala intryck. Det kan tyvärr aldrig bortses från att känslan av att ett album är för långt inte är en bra känsla, hellre för kort än för långt i min bok och detsamma hade gällt Beyond the Labyrinth, runt 45 minuter hade varit riktigt bra men jag förstår att de hade svårt att välja bort så mycket musik eftersom alla spår är bra.
Första spåret The Girl With the X-Ray Eyes är inte bara en flummig och lustig titel utan det är ett bra spår dessutom, jag gillar det som inledning och som spår faktiskt. Spår tre, Hidden Agenda är ett annat bra spår med stark och tydlig refräng och det sätter sig i ens medvetande precis som inledningen. Därefter är det de två avslutande spåren som är starkast men samtidigt blir det lite fel eftersom det sista spåret hade varit ett så bra spår att avsluta en 45 minuters skiva med eftersom det har den där karaktären som lämnar dig önskande mer, problemet i detta kapitel är dock att känslan av att jag bara väntar på att det ska ta slut så även om ett sådant där ”vill ha mer-spår” avslutar vill jag inte ha mer.
Jag ger denna skiva en fyra, en stark sådan med tanke på vilken kvalité som finns i låtarna, tyvärr så nedslås allt detta av att bandet inte förstått eller hört uttrycket ”less is more” eftersom denna skiva är en sådan som skulle glänsa om den varit en kvart kortare. Så i fallet med Beyond the Labyrinth är vad som finns bortom labyrinten lite mer labyrint.
HHHHHHH
