Recension Sonic Syndicate - Rebellion EP 2009

Efter turnerande med storheter som Nightwish och In Flames och med topplistetitlar i många länder bestämmer sig plötsligt sångare Roland Johansson för att lämna bandet under april månad. Bandet går då ut till radiostationer som Bandit och så vidare med nyheten att bandet söker ny sångare och efter tusentals auditioner (om man ska tro vad som sägs från bolaget) finner man Nathan J. Biggs som tydligen skall vara det bästa som hänt bandet. Ja, vi vet det där som brukar sägas när band hittar nya medlemmar, må det vara sant eller ej. Vad som gäller i fallet Sonic Syndicate låter jag vara osagt och säger bara att bandet har en nya sångare från landet som kallas Storbritannien och ligger på en ö.

För att fira denna nya sångare har bandet spelat in en EP med hela två låtar som ska låta oss publiken få kännedom om bandets nya sångare som förstås sjunger på dessa två låtar. Dessutom har bandet även under 2009s avslutning släppt en ny singel som finns på denna skiva, mycket släpp med lite material helt enkelt. Nuclear Blast utlovar dock att en ny skiva skall finnas i handeln under april/maj i år så vi får väl helt enkelt vänta och se vad den ger.

Musikaliskt är det samma melodiösa extrembetonade metall som tidigare, med tunga riff, vrål och ren sång i en salig blandning är vad vi får höra. Produktionen är ren och utan störning med mycket fokus på det musikaliska. Om jag skall vara ärlig måste jag säga att bandet för mig låter i stort sett lika med den nya sångaren Biggs som den gjorde med den gamle sångaren Johansson, att bandets andre sångare Sjunnesson fortfarande finns i bandet kanske påverkar den känslan. En annan orsak kan vara att jag inte är någon större Sonic Syndicate lyssnare, det vill inte säga att jag ogillar bandet det är bara det att jag haft andra skivor att lyssna på under de senare åren vilket gjort att jag hört bandet men inte speciellt mycket. Det kan göra att jag missar vissa nyanser i deras musik.

När det gäller skivans kvalité får jag också känslan av att det är ganska mycket som tidigare, visserligen känns det aningen fräschare än Love and Other Disasters men inte så värst mycket. Jag får faktiskt hela tiden känslan av att Sonic Syndicate går ganska mycket på säkerhet och inte riktigt vågar ta ut svängarna så mycket som de borde vilket också innebär att de på något sätt handlar mitt i fåran av liknande band vilket faktiskt gör det så märkligt att de tilltalar så många med tanke på att de är såpass profillösa men det kan vara just den saken som gör att de fungerar eftersom de inte alienerar alltför många lyssnargrupper.

Det är två bra låtar vi har här på denna EP men allvarligt talat skulle vi lika gärna kunnat invänta det nya albumet, det känns som dessa låtar i alla fall kommer att vara med på detsamma vilket i slutändan gör denna skiva mer eller mindre onödig. Jag frågar mig vad som föranleder sådana skivsläpp men kanske ville man introducera deras nye sångare men jag frågar mig om inte det skulle kunnat göras bättre genom att bara producera en musikvideo som försmak på skivan men vad vet jag om musik egentligen? Nåväl jag vet ingenting om att marknadsföra musik i alla fall.

Så för att sammanfatta skulle jag kunna säga istället för titeln på en av låtarna Burn This City: ”burn this record!” Detta är inget annat än en onödig release, en bra sådan men ändå onödig.

HHHHHHH