Band:
Lotus – Angelic Vocals
Gen Morphine – Six stringed chainsaw and vocal abuse
Tristan Hex – Distorted hell-harp
JC Acid – Underworld lowth Armada
XTC – Drums of war & darkened anvils
Discography:
Debut
Info:
Produced at the ‚Subsound Studios‘ in Rome by ‚Victor Love‘
Released 2010-10-22
Recenserad 2010-10-26
Links:
sin7sins.com
myspace
massacre
Förutom namnet med en siffra mitt i var den första sak som slog mig med denna skiva, skivomslaget som minst sagt är intressant; alltid ett plus till hårda band som väljer att göra vita skivomslag.
Men vad spelar då detta syndfulla band som gillar vita skivomslag och gasmasker? Jo, kvinnofrontad metall med mycket fart och fläkt. Lotus som sångerskan kallas, låter ganska mycket som sångerskan i Hydrogyn, musikaliskt påminner också bandet om nämnda band även om syndarna också använder sig om en del manlig sång för att krydda det hela kanske. Soundet är rent utan att låta polerat och min känsla är att balansen mellan det manliga och kvinnliga är god och genomtänkt.
Hela skivan förmedlar en känsla av kvalité ljudmässigt och sångerskan Lotus har en rätt skön röst som passar väldigt väl in i bilden som bandet förmedlar. Vad jag känner mig en aning tveksam till är lyriken som kretsar mycket kring samlag och liknande, även våldtäkt och sådant men det känns samtidigt inte särskilt mycket som att lyriken speciellt väl speglar det musikaliska så de hade likaväl kunnat sjunga om tennis utan att det skulle påverka så mycket men samtidigt kanske namnet skulle blivit konstigt om bandet sjöng om tennis.
Det finns några låtar som etsar sig fast såsom Sexual Predator eller inledande Crossroads666, dessa är bra spår, kanske inte fantastiska men väldigt bra spår som lyfter skivan. De övriga spåren är inte dåliga heller men kanske ingenting att minnas så där jättemycket.
Jag övervägde att kanske ge detta band fem poäng men allteftersom känns det nog mest rätt ändå att ge den fyra. Det är onekligen en stark skiva och betyget är ett sådant där som väger mellan två olika men samtidigt finns det en del saker som jag stör mig en aning på vilket leder mig in på det lägre av betygen. För det första gillar jag inte den manliga sången, jag kan inte sätta fingret riktigt på varför men den är ofta väldigt störande. Sedan är det det där med lyriken som ibland känns så löjlig att jag inte förmår att lyssna, jag vet att jag inte borde påverkas så mycket av lyriken men det är trots allt en samspel. Sångerskans brytning är ibland lite störande också.
Dessa störande element som jag räknar upp i stycket innan är inte så stora egentligen men de finns där och de drar ned intrycket lite grann och därför stannar betyget på en fyra till slut.
Efter mycket övervägande inser jag att Lotus och hennes band gjort en schysst skiva som dock saknar vissa detaljer för att bli riktigt bra.
HHHHHHH