Band:
Kai Hansen - vocals, guitar
Henjo Richter - guitar, keyboards
Dirk Schlächter - bass, vocals on "No Need to Cry"
Dan Zimmermann - drums
Discography:
Heading for Tomorrow (1990)
Sigh No More (1991)
Insanity and Genius (1993)
Land of the Free (1995)
Somewhere Out in Space (1997)
Power Plant (1999)
No World Order (2001)
Majestic (2005)
Land of the Free II (2007)
Guests:
Michael Kiske - vocals on "All You Need to Know"
Info
Recorded, Mixed and Mastered between May and December 2009 by Dirk Schlächter & Kai Hansen @ High Gain Studios Hamburg
Produced by the Spirit of Freedom: Hellyeah!
Cover painting by: Herve Monjeaud
Artworx and Booklett Design by Alexander Mertsch for glcons
Photos by Axel Jusseit
Released 2010-01-29
Reviewed 2010-09-06
Links:
gammaray.org
myspace
Gamma Ray är bandet som skapades av Kai Hansen efter att han lämnade klassiska Helloween, kanske för att han inte gillade bandets inriktning eller vad det nu var, han skapade i alla fall sitt eget band som tog sitt namn från synthbandet Birth Controls låt Gamma Ray. Det har gått många år sedan dess och To the Metal är bandets tionde studioalbum och precis som tidigare är det power metal vi får höra även om det här smyger in influenser av bland annat progressiv rock och liknande. Bandet gör om sina tidigare konststycken med att skapa något som känns nytt och fräscht samtidigt som de håller fast vid sina rötter, du hör att det är Gamma Ray men samtidigt låter det inte som något Gamma Ray tidigare skapat, vilket enligt min åsikt är en god utgångspunkt.
Det är dessutom bra gjort, kanske inte det bästa från Gamma Ray men en riktigt välgjort, bra och stabil skiva med ett flertal starka spår som inbjuder till att spelas om och om igen. Det är så att man vill resa sig mot metallen, nästan i alla fall.
Som vanligt smyckas omslaget med pyramider och Fangface och den eleganta loggan som Gamma Ray besitter. För min del är detta det band som genomgående har den starkaste grafiken, åtminstone sedan Insanity and Genious, de två första skivorna hade inte så snygga omslag. Det är dock innehållet som räknas mest, och det är nog lika gott som omslaget.
Kai Hansens sång är som vanligt stark och bandets musikaliska känsla märks väl och deras kunnighet att skapa god musik märks skivan igenom. Att alla bandets medlemmar är kapabla att skapa god musik märks att alla dem är krediterade som låtskrivare för åtminstone en låt på skivan, och alla låtskrivare har skapat riktigt bra låtar på denna skiva.
När det gäller låtar finns det många goda på denna skiva så om man ska ha en favorit så är det nästan bara att välja och vraka, men den låt som jag håller som bäst är nog den avslutande No Need to Cry.
Det finns inte så mycket att säga som inte redan sagts om Gamma Ray, To the Metal är bara ännu en i raden av riktigt fina album från detta gäng med tyska musiker och jag fick just slut på superlativer så om du har några känn dig fri att fylla i dem här.
HHHHHHH