Paul Gilbert
The Dio Album

Paul Gilbert är en mycket kompetent gitarrist med en hel del på sitt CV, bland annat hörs han i band som Mr. Big och Racer X, men han har också släppt en hel räcka instrumentala soloalster, bland annat ett vi skrev positivt om här på Hallowed för ett par år sedan. Nu tar han sig an ikoniska låtar genom att återskapa legendaren Ronnie James Dios sångstämmor med sin gitarr, ett projekt som förstås inte kan tänkas vara helt enkelt. Och det är förstås inte bara ett album som hyllar den gode Dio utan också förstås de gitarrister som spelat med honom, Blackmore, Iommi, Campbell som vi hört i Rainbow, Black Sabbath och Dio under åren. För många är det en potentiell nostalgitripp förstås då vi får höra låtar som Long Live Rock ’n’ Roll, Kill the King, Man on the Silver Mountain, Holy Diver med flera av de mest klassiska låtar där vi fått höra Dios stämma.

Det som slår mig först är hur snyggt Gilbert får gitarren att sjunga, ibland glömmer man att man hör en gitarr och inte Ronnie James Dio – i flera delar fångar han Dio perfekt. Dessutom tycker jag att han fångar själen i låtarna på ett bra sätt, det är covers men det känns fräscht ändå, inte bara som någon ytterligare som gör covers på klassiska låtar, han är både trogen ursprungslåtarna samtidigt som han sätter sin prägel på dem. Snyggt. Bra variation med låtar från flera band och årtionden, dessutom känns speltiden sansad trots att den närmar sig timmen, kanske tack vare den starka dynamiken och djupet i låtmaterialet.

Det är ett riktigt snyggt album, låtarna är förstås riktigt bra som de varit sedan de skrevs. Det är också ett snyggt sätt att göra instrumental musik, inte för att jag förespråkar att byta sången mot gitarr men när det görs så här bra finns det ingen anledning att inte göra det. Gilbert besitter uppenbarligen en enorm musikalisk kompetens, och kunnande, sedan kanske det inte direkt kan sägas vara det mest kreativa som gjorts oavsett hur stora utmaningar det är att faktiskt göra ett album som detta och på något sätt återuppliva Dios sångarmagi. För alla låtar har ju redan skrivits och han följer dem ju bara till punkt och pricka, men gör man det så bra som Gilbert och med så bra låtar så kan det ju inte gå fel – jag tror att detta album kan gå hem hos de allra flesta.

Du bör vara en bitter och tråkig individ om du ska ogilla ett album som detta, det är vasst, uppiggande, välgjort, med riktigt bra låtar förstås, och var det inte Dios ande som gömt sig i gitarren där? Ett riktigt snyggt och bra album av Paul Gilbert, en av de vassaste gitarristerna du kan hitta. Ni bör ta er en titt på denna, och om ni ogillar det bör ni ta en titt i spegeln och fråga vad det är för fel med er. Länge leve rock’n’roll! Det är väl ett bra sätt att avsluta?

HHHHHHH