Zinny Zan
Lullabies for the Masses

Vaggvisor för massorna, det låter kanske inte som det mest lockande – eller? Zinny Zan som hörts i Easy Action, The Zan Clan och så vidare väljer åtminstone att göra sådana visor i sitt andra album under namnet Zinny Zan, det första kom 2002. Jag tycker väl inte direkt att det är det snyggaste omslaget jag sett, jag skulle definitivt inte överväga albumet av den anledningen om jag säger så. Men omslaget är väl inte eller någon försäljningspunkt, däremot påpekar de att Zan sålt över en miljon album och att några av vapendragarna på detta album är prisbelönta – vilket de flesta riktigt bra musiker aldrig blir. Att vara framgångsrik kommer aldrig att vara samma sak som att faktiskt vara bra, vilket verkligen gäller inom musiken.

Ganska typisk rock/hårdrock och man kan dra paralleller till det som musikerna gjort tidigare – inga överraskningar alls egentligen. Det är hyfsat producerat, men inget speciellt, jag har hört betydligt bättre. Detsamma gäller det mesta, Zan sjunger inget vidare, musikaliskt är det inget speciellt. Det är ett ganska typiskt album för kommersiell rock, med sämre sång och en lite tröttare framtoning än normalfallet – det bästa är att albumets speltid bara är trettiofem minuter.

Zinny Zan sjunger riktigt dåligt faktiskt, jag stör mig på sången konstant när jag lyssnar på detta album – bedrövligt i balladerna och nästan lika illa i de låtar som har lite mer fart. Dessa vaggvisor kanske är avsett för själlös masskonsumtion för något annat kan det knappast påstås vara, det är ett trött, tråkigt och lite tragiskt album. Att ett bolag ger ut skräp med en föredetting snarare än att släppa något fräschare och mer underhållande med en mindre välbekant musiker är tragiskt – men kommersialism leder knappast till något positivt så varför ska man förvänta sig att bolag släpper intressant musik. Det är mest beprövade och välbekanta kort som får chansen och så länge de säljer så är bolagen nöjda. Men vad fan, lyssna på exempelvis Nobody Gets Out of Here Alive och kom sedan någonting positivt att säga om den låten – det är ett skämt.

Du kan med gott samvete spola ner den här i toaletten innan du ens lyssnat eftersom den är helt värdelös. Lullabies for the Masses, ja för den som vill sova dåligt och drömma mardrömmar om musikens utdragna dödskamp. Nej, Zinny Zans senaste alster är fullkomligt värdelöst – inte det sämsta jag recenserat i år men kanske årets sämsta.

HHHHHHH