The Violent Inzident
This Is Nu Metal!

Det borde knappast råda någon tvekan om vad det är för genre när vi tar oss an brittiska bandet The Violent Inzident och deras debutalbum. Jag läser om ocensurerat kul och humor, post-nu-metal och så vidare, bandmedlemmar som kanske eller kanske inte är medlemmar i välbekanta band. Det är ett band med wannabee rappare, sångare som kan sjunga och diverse annat, men får det verkligen fans att kasta iväg Korn och vad det nu var?

Humorn är pubertal, om jag är snäll. Den är faktiskt värdelös och det som ska vara roligt är mest tramsiga sexanspelningar och så vidare. Ocensurerat kul, kanske, men också sådär löjlig humor som män i grupp brukar föra sig med, meningslös och tom. Så man ska definitivt inte lyssna på lyriken om man vill få ut något av The Violent Inzident. När det handlar om musiken är det väl ganska typiskt för det nu-metalliska med rap-sjungande, med mer standardiserad sång, hiphoppiga inslag och sådant vi brukar höra av band som är nu-metal. Du kan höra hur de lånar från kända band som Korn, Slipknot, Linkin Park, System of a Down, och så vidare. Klarsjungaren är hyfsad och en del refränger är riktigt bra.

Förutom usel lyrik är Love Nu Metal är riktigt bra låt, refrängen är medryckande så det räcker och blir över, dessutom minnesvärd. Även spår ett och tre tycker jag är väldigt bra, därefter somnar albumet av alltmer och när man kommer till slutet känns det som att det tagit alldeles för lång tid att spela igenom detta album och då är det ändå bara trettionio minuter långt. En del av låtarna är dock riktigt bedrövliga vilket säkert bidrar till denna känsla av ändlöshet och efter tag tröttnar men på avsugningar, tuttar och allt vad det nu kan vara som man hör i lyriken. Kanske att de hade lyft albumet lite med bättre lyrik, men det kan man ju aldrig veta. Jag tycker att det finns betydligt mer intressant modern nu-metal, Hollywood Undead, Era 9 är några jag hört de senaste åren som varit lyckade. The Violent Inzident kan definitivt göra bra låtar men när man vill spy på lyriken efter tre minuter är det svårt att påstå sig vara underhållen.

Visst kan man lyssna någon gång på detta men förutom vissa höjdpunkter är det ändå mestadels bortkastad tid, det finns alldeles för många album av högre kvalité för att man ska bry sig om detta. Kanske kan de ta och köra upp pennan de skrivit lyriken med någonstans där solen aldrig skiner och låta någon donna med stora silikonbröst gräva fram den så kanske de tröttnar lite på det ämnet och skriver något vettigare nästa gång. Sedan skulle det förstås inte skada om de växte upp lite, men engelsmän kan ha rätt kass humor så det kanske man inte ska förvänta sig.

HHHHHHH