Band:
Ivan Castelli– Vocals
Aurelio Parise– Guitars
Roberto “Roby” Poli– Bass, Vocals (backing)
Mattia Belloli - Guitars, Vocals (backing)
Luca Secomandi – Drums
Giuliano Canu – Keyboard
Discography:
Omega (2013)
The Throne (EP 2015)
Welcome Storm (2017)
Guests:
All growl vocals by Claudio Facheris
Info:
Written and Produced by Ivan Castelli and Aurelio Parise
Recorded and Mixed by Fabrizio “Izio” Romani at Media Factory Studio – Esine (BS)
Vocal parts recorded by Andrea Facheris at Loft-1 Studio – Dalmine (BG)
Mastered by Simone Mularoni at Domination Studio in San Marino
Cover art by Stan W. Decker
Released 2022-04-29
Reviewed 2022-07-21
Links:
lionsoul.it
bandcamp
rockshots records
Power metal är vad det handlar om, man kanske kan dra paralleller till sci-fi-band som exempelvis Iron Savior. Sångaren är helt okej, ingen fantastisk röst men inte värdelös heller – och med tanke på att det är ett italienskt band hålls brytningen mycket väl i schack och märks väl egentligen mest i det inledande talade introt. Snyggt gitarrspel, fräsiga syntar, bra trummor, de gör mycket bra, produktionen är också bra. Variationen är dock liten, 48 minuter blir för mycket, alldeles för mycket. Och då är ju det faktiskt inte ens en speciellt lång speltid, men för att hålla ett album intressant hela speltiden behövs originalitet och dynamik, något som jag tycker saknas hos Lionsoul.
Visst finns det väl kompetens hos detta band, de vet hur man skriver och spelar in power metal. Problemet är väl mest att de lånar allt från andra, den egna själen, den egna personligheten saknas i låtarna och det känns nästan lite sterilt. Det är poppiga power metal-låtar av hyfsad kaliber men jag spelar mest genom albumet och förblir oberörd, jag grips aldrig av vad jag lyssnar på. Nog hade det väl varit roligt att höra något lite mer spännande, som om de hade byggt ett musikaliskt äventyr istället för bara ytterligare ett power metal-album.
Svårt att se att detta album går hem i någon bredare skala, det är förvisso ett acceptabelt album på de flesta sätt. Men jag saknar riktigt vassa hit-låtar, jag saknar originella idéer, sångaren fångar inte mitt intresse, det saknas en hel del för att de ska några riktigt höga nivåer och till sist känns det väldigt bra att lägga A Pledge to Darkness åt sidan för alltid.
HHHHHHH