Lionsoul
A Pledge to Darkness

Label: Rockshots Records
Tre liknande band: Gamma Ray/Lost Horizon/Iron Savior

Betyg: HHHHHHH (3/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Continuum
2. Exile to Arise
3. Amber of illusion
4. Wailing in Red
5. No Beginning (Nor an End)
6. Soldier Through Time
7. Skin 2
8. A Pledge to Darkness
9. Red Flame
10. Man, Machine, Almost Rhyme
11. The Stranger


Band:
Ivan Castelli– Vocals
Aurelio Parise– Guitars
Roberto “Roby” Poli– Bass, Vocals (backing)
Mattia Belloli - Guitars, Vocals (backing)
Luca Secomandi – Drums
Giuliano Canu – Keyboard


Discography:
Omega (2013)
The Throne (EP 2015)
Welcome Storm (2017)


Guests:
All growl vocals by Claudio Facheris


Info:
Written and Produced by Ivan Castelli and Aurelio Parise
Recorded and Mixed by Fabrizio “Izio” Romani at Media Factory Studio – Esine (BS)
Vocal parts recorded by Andrea Facheris at Loft-1 Studio – Dalmine (BG)
Mastered by Simone Mularoni at Domination Studio in San Marino
Cover art by Stan W. Decker

Released 2022-04-29
Reviewed 2022-07-21

Links:
lionsoul.it
bandcamp

rockshots records



read in english

Den lilla radioteater som inleder Lionsouls senaste album A Pledge to Darkness är verkligen skrattretande dålig. Och då menar jag inte brytningen, den kan man på något sätt acceptera som språkets utveckling in framtiden, det är mer skådespeleriet som lämnat väldigt mycket att önska. Det är ganska uppenbart att det handlar om en historia i framtiden och science fiction har alltid roat mig så det borde ju tilltala, eller? Omslaget är hyfsat fräsigt, skulle gissa att storyn är dystopisk som så ofta – kanske är det svårt att ha en optimistisk syn till framtiden med tanke på hur världen ser ut idag.

Power metal är vad det handlar om, man kanske kan dra paralleller till sci-fi-band som exempelvis Iron Savior. Sångaren är helt okej, ingen fantastisk röst men inte värdelös heller – och med tanke på att det är ett italienskt band hålls brytningen mycket väl i schack och märks väl egentligen mest i det inledande talade introt. Snyggt gitarrspel, fräsiga syntar, bra trummor, de gör mycket bra, produktionen är också bra. Variationen är dock liten, 48 minuter blir för mycket, alldeles för mycket. Och då är ju det faktiskt inte ens en speciellt lång speltid, men för att hålla ett album intressant hela speltiden behövs originalitet och dynamik, något som jag tycker saknas hos Lionsoul.

Visst finns det väl kompetens hos detta band, de vet hur man skriver och spelar in power metal. Problemet är väl mest att de lånar allt från andra, den egna själen, den egna personligheten saknas i låtarna och det känns nästan lite sterilt. Det är poppiga power metal-låtar av hyfsad kaliber men jag spelar mest genom albumet och förblir oberörd, jag grips aldrig av vad jag lyssnar på. Nog hade det väl varit roligt att höra något lite mer spännande, som om de hade byggt ett musikaliskt äventyr istället för bara ytterligare ett power metal-album.

Svårt att se att detta album går hem i någon bredare skala, det är förvisso ett acceptabelt album på de flesta sätt. Men jag saknar riktigt vassa hit-låtar, jag saknar originella idéer, sångaren fångar inte mitt intresse, det saknas en hel del för att de ska några riktigt höga nivåer och till sist känns det väldigt bra att lägga A Pledge to Darkness åt sidan för alltid.

HHHHHHH