Beriedir
Aqva

Riktigt snyggt omslag när italienska bandet Breriedir släpper sitt andra album Aqva, synd då att det bara verkar släppas på CD. Namnet är annars hämtat från Tolkiens värld och det nya albumet Aqva har mixats och mastrats av Simone Mularoni, det sistnämnda brukar vara ett tecken på kvalité. Jag läser om progressive metal och inte oväntat har albumet en tematik kring vattnet, kanske vill de dränka lyssnaren i intryck genom sina låtar. Så, lite intressant kan det nog verka då italienarna brukar kunna vara bra på den här typen av musik med DGM, Eldritch, Vision Divine och många andra som starka exempel, men är denna av samma kaliber?

Progressiv power metal, skivbolaget jämför med de band jag har tagit som liknande samt Katatonia och Dark Tranquility, varifrån de sistnämnda kommit till den jämförelsen har jag svårt att se. Det hade varit mer logiskt att nämna exempelvis Eldritch. Aqva bjuder på ganska god variation, de har den där snygga stilen som Mularonis produktioner brukar kunna ha, man kan jämföra dem ganska mycket med landsmännen Eldritch tycker jag. Det är kanske inte speciellt originellt, kanske inte heller det mest moderna album jag hört, men det låter snyggt och väl genomfört. Dock vill jag peka på att speltiden är nära timmen lång, det är mycket, nog hade det gått att korta av några minuter utan att utelämna något av värde.

Aqva är ett solitt album, men inte lika dramatiskt som sitt omslag, inte heller lika snyggt. Jag kan uppskatta den kompetente sångaren, snygga melodierna, och så vidare. Samtidigt kan jag inte riktigt hitta det där som verkligen griper tag i mig, som fångar mitt medvetande och gör att jag vill lyssna om och om igen. Visst låter det både bra och snyggt, kompetent och elegant, men jag saknar det där lilla extra. De bästa banden har en viss magi som jag inte tycker att Beriedir kan förmedla. Men visst kan det vara värt att kika på, speciellt för dig som gillar italienska band som Eldritch eller DGM.

Jag ska dock avsluta med att påpeka att jag skulle nog köpa albumet om det släpps på vinyl då omslaget ensamt skulle göra en sådan utgåva värd att köpa. Då spelar det ingen roll att musiken kanske inte är den allra bästa, det är trots allt mer än tillräckligt bra för att man ska kunna låta den snurra något halvvarv i musikspelaren. Dessutom skulle det ju säkert vara ett mer spännande album om de kapade ner det till att passa på en vinylskiva.

HHHHHHH