No Hope for the Lost
The Pilgrimage

The Pilgrimage, andra EPn av No Hope for the Lost såg intressant ut eftersom det var väldigt mycket Playstation över omslaget, och då menar jag klassiska Playstation eftersom jag inte har riktigt koll på hur omslagen sett ut sedan dess då det finns bättre spelkonsoler. Det är Final Fantasy X-tematik också, kanske ett sätt att göra sig mer sökvänlig eftersom det inte känns jättemycket som att de musikaliskt speglar känslan i Final Fantasy, dock har jag inte spelat X så den kanske är ett undantag. Det är dock ett fräsigt omslag och tematiskt inte kanske helt ointressant då, men är det bra?

Därom kan man alltid tvista, det är metalcore med vrålig sång som mixas med klarsång, dödsmetall och hardcore som möts. Knappast unikt, knappast fräscht, knappast det mest nytänkande album ni hör. Duon kan sitt hantverk och har producerat de fyra spåren väl med balans mellan det arga och det mer finstämda, men man kan ju alltid undra hur denna ska sticka ut i jämförelse med allt annat i genren och dödsmetallgenren, eller även annan mer extrem musik.

Fyra spår som känns helt okej, man kan definitivt lyssna på det. Men det är väl knappast något som riktigt fångar ens intresse, det känns inte direkt som att man hör något nytt eller unikt. Det finns bättre musik i genren och något sådant är aldrig enkelt att slåss med, att försöka etablera sig kräver ju att man märks och gör något som inte är samma sak som allt annat. Kanske skulle de låta Final Fantasy-tematiken mer reflekteras i musiken med drag av den episka musik som präglar de flesta av de spelen? Kanske hoppas det på draghjälp av det kända varumärket för att får fler träffar på vad som är väldigt generisk metalcore.

Mediokert är väl det bestående intryck jag får av denna EP, det känns bara som ytterligare något i bruset. Någon man bläddrar förbi utan intresse, det här helt enkelt för tråkigt för att glänsa, för fantasilöst för att sticka ut, för generiskt för att intressera, helt enkelt för mediokert för att man ska orka bry sig.

HHHHHHH