Million
Back on Track

Det tycks som att svenska Million ser sig som tillbaka på spåret när de comebackar efter ganska lång tystnad. 2011 släpptes senaste albumet före detta som innehåller tre nya låtar men också innehåll från det förflutna förstås i uppiffat skick. De påstår att det inte är en återförening av medelålders trötta män utan ett seriöst försök att skapa bra ny rockmusik, så varför inte ett album med tio nya låtar? Det är väl en ganska legitim fråga när jag tar mig an det första albumet från Million på tio år.

Musikaliskt har väl egentligen inte mycket ändrats sedan sist, men så återvinns ju en del låtmaterial också. De inleder med att säga att de är ”back on track” och sedan pågår allt i närmare timmen med ganska typiska melodiösa hårdrocklåtar. Det känns väl inte direkt som att det dyker upp något som får mig att haja till eller ta notis, det låter nog som det gjorde senast. Variationen är också mer eller mindre som man kan förvänta sig, överraskningarna lyser med sin frånvaro. Det gör tyvärr också den bra nya rockmusik bandet påstår sig vilja framföra, det känns nog faktiskt mest som trötta medelålders män som försöker återuppleva svunna tider.

Det börjar väl helt okej, Back on Track är en ganska schysst låt, albumet som helhet är väl också ändå okej, inte dåligt. Det känns lite som fantasilösa trötta medelålders män dock, eller någon annan definition av tråkigt fantasilös. Senast det begav sig tyckte jag att det var ganska bra, det kändes inte alls lika trist som detta album, kanske blir man mer kritisk med åldern eller så är bandets comeback betydligt tråkigare än bandets musik under deras tidigare era.

Kanske om man gillar Millions tidigare alster, kanske om man gillar melodiös hårdrock och AOR, men det känns faktiskt som ett ganska trist album detta. Musikaliskt är det helt okej men det bjuder inte på något som känns särskilt fräscht eller spännande, en besvikelse skulle jag vilja säga. Det är väl på ett sätt kul att bandet kommer åter för det har en fin historia men för att leva upp till den historien behövs något bättre än detta trötta alster.

HHHHHHH