Band:
Bax Fehling - Lead vocals
Hal Marabel - Guitars, keyboards
Sven Cirnski - Lead guitar
Patrik Södergren - Bass
Jaime Salazar - Drums
Discography:
Above And Beyond (2008)
[hear-say] (2005)
Adult Orientation [re-visited] (2005)
Revolution [r.e.d.u.x.] (2003)
13 Years of Bad Habit (2000)
Adult Orientation (1998)
Revolution (1995)
After Hours (1989)
Guests:
Info
Hal Marabel (production)
Jonas Reingold (Mix)
Released 2011-01-21
Reviewed 2011-02-16
Links:
badhabitvip.com
myspace
aorheaven
Det är en sol på skivomslaget och bandet har en inte alltför utlämnande logotyp vilket skulle ställt den ovane lite funderande men inte mig som lätt kunde lista ut att det handlade om melodiös rock/hårdrock eftersom bolaget var AorHeaven. Det är klassisk hårdrock av det slaget med snygga talande gitarrer, refränger att sjunga med i och framförallt med enorm betoning på melodier och ett riktigt rent ljud. Det är nog inte att överdriva om jag säger att det är lätt att ta till sig denna musik.
Ljudet på denna skiva är klockrent och refrängerna sitter precis lika bra som en välriktad spark i mellangärdet. Allt börjar med hitspåret In The Heat of the Night som sätter an tonen på ett riktigt bra sätt, den liksom drar in dig i musiken och leder in ditt medvetande på vad som komma skall, i de efterföljande spåren. Jag måste erkänna att det finns inte mycket som är bättre än så-kallad AOR, eller melodiös hårdrock av det här slaget när den görs bra och i Bad Habits fall så görs den bra.
I ärlighetens namn ska jag säga att bandet inte kommer med något unikt och fantastiskt på det sättet men det de gör, gör de så bra att ett högt betyg är ofrånkomligt oavsett hur mycket jag än skulle anstränga mig för att vara kritisk. Jag finner mig alltsom oftast sjungandes med i vad jag hör i stereon, låtarna sätter sig som klister och vill sedan inte lossna hur mycket jag än skulle försöka.
Egentligen är allt klockrent, från sången till musiken och det enda som hindrar mig från att ge ännu bättre betyg är att de spelar musik som är typisk för genren. Jag kan bara inte låta bli att lyssna och bli förälskad i vad jag hör, vad Bad Habit gör med denna skiva är grymt bra, det är dock lite synd att det redan finns så mycket av den här musiken och jag skulle kunna säga samma sak om andra liknande band också men det kan ju egentligen knappast sägas vara någon stor nackdel, eller hur?
Words are Not Enough är spåret som följer det inledande och det är också ett sådär medryckande spår med bra gitarrer, bra sång, en fantastisk melodi och en grym hitpotential. Nästa spår Everytime You Cry är väl lite mer av ett mellanspår och även om det är bra så är det ingenting som sätter sig från denna skiva som tidigare nämnda spår till exempel. I Wanna Be the One är en sådan där typisk rockhymn som är så vanlig i denna genre, en riktig arenarockdänga som sitter som ett plåster på hålet efter ett utskuret öga, fantastiskt bra vill säga.
Där finns fler riktigt grymma spår som Angel Of Mine, I’ll Die For You och så vidare, ända till avslutningen som är ett av skivans toppspår vilket också gör att man lämnar med en känsla av att det borde ha varit lite mer vilket är ett perfekt sätt för en skiva att sluta eftersom det innebär att man vill spela den om och om igen, vilket man verkligen vill med Atmosphere, problemet är bara att jag fortfarande har en massa timmar musik att spela och recensera jämt och ständigt.
Jag hade inte hört bandet tidigare och med denna skiva i hand känns det lite grann som en förlust, men å andra sidan man kan inte hålla koll på alla musik som släpps och jag missar som det är nu till och med favoritband eftersom jag ändå har så mycket annat att hålla ordning på när det gäller det musikaliska, och jag har ju trots allt nu fått lära känna bandet lite grann nu och vad finns där som säger att de andra skivorna är lika bra?
Nej, det finns helt enkelt ingenting att gnälla över, Atmosphere är riktigt bra och jag rycks med av melodierna, refrängerna, gitarrliret och så vidare vaje gång jag spelar denna skiva. Om det inte hade varit för att de spelar så pass genretypisk musik hade jag nog gett dem ett poäng till, nu tappar de dock ett på grund av sin brist på originalitet. Å andra sidan får de fem poäng för att de skapar en riktigt grym skiva trots att de går i andras skor/fotspår.
HHHHHHH
