Crystallion
Heads or Tails

Label: Pride & Joy Music
Tre liknande band: Helloween/Bonfire/Warlock

Betyg: HHHHHHH (4/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Heads or Tails
2. Knights and Heroes
3. Living on a Lie
4. Save me
5. I’m on Fire
6. The Sleeping Emperor
7. Ready for the Sin
8. The King is Rising
9. Under the Spell
10. The Wild Hunt
11. Thunderclouds


Band:
Steve Hall - Bass
Martin Herzinger - Drums
Kristina Berchtold - Vocals
Werner Hießl - Guitar


Discography:
A Dark Enchanted Crystal Night (2006)
Hattin (2008)
Hundred Days (2009)
Killer (2013)


Guests:


Info:
Produced by Crystallion
Engineered & mixed by Mario Lochert @SeriousBlackStudios
Mastered by Jan Vacik @DreamsoundStudios
Artwork by Martin Herzinger @Venusworksmedia

Released 2021-02-19
Reviewed 2021-02-22

Links:
crystallion.org
pride & joy


read in english

Jag kommer ihåg Crystallion från när jag recenserade deras Hattin från 2008, en glansig förpackning till promo-CDn från Dockyard1 som säkert ligger och skräpar i någon låda någonstans ibland massa andra promoskivor. De kändes som ett typiskt riddarband, stelt och tråkigt. Därför var det lite förvånande att höra att de bytt lite stil sedan dess där den halvtriste originalsångaren bytts mot en kvinnlig sångare och musikaliskt har de gått i en lite mer kommersiell riktning, lite bort från power metal utan att helt överge dessa rötter som sattes en gång för länge sedan.

Det är slantsingling nu när femte albumet kommer, det är mer av kommersiell hårdrock/metal i stil med Warlock/Doro och liknande istället för de knektar i skinande rustningar som var deras grej sist jag hörde dem. Snyggare album än Hattin på många sätt, sångerskan har mer personlighet, stilen känns lite mindre stereotyp men därmed knappast påstått att de kommer med något nytänkande. Det är inte heller så att knektarna direkt flytt sin kos, både dem, kejsarna, kungarna och åskvädren finns varvade med mer typiskt radiohårdrockiga lyriska inslag. Jag skulle säga att det känns som att bandet har tagit sig en bit på de dryga dussinet åren sedan jag sist hörde dem – och det är mest i positiv riktning.

Kanske kan det vara så att vissa av de som gillat bandets power metalliska stil från förr kan se detta som ett negativt steg men det borde vara fler som tilltalas av detta än det jag hörde sist jag hörde bandet. Det här albumet känns ganska underhållande, det har bra energi och klämkäcka låtar. Det som saknas är väl den där lilla extra spetsen, jag tycker aldrig att albumet riktigt lyfter utan blir ett habilt album någonstans i mängden. Kanske ingenting negativt i det men det är svårt att se ett sådant album göra något större avtryck.

Så Crystallion gör ett hyfsat medryckande och ganska kul album, den nya sångaren känns som ett lyft för bandet men det känns som att de behöver göra mer om de vill göra större avtryck i musikhistorien. Det är ganska lätt att tycka om Heads or Tails men samtidigt tröttnar man ganska snabbt, så det är knappast ett album man kommer att minnas från 2021.

HHHHHHH