Aeons
Consequences

Vi tittar på konsekvenserna för Aoens andra album Consequenses, ett album som fått ett ganska flott omslag och som bandet släpper på egen hand. Jag läser i pressmaterialet att när nu även den rebelliska metal-genren faller in i snygga boxar och förutsägbara mönster så står ett band som Aeons där som ett monument över just den kreativa frihet som en gång gjorde metallen så spännande. Samtidigt läser jag på den enda metal-sida man kan lita på att albumet som så många andra som etiketteras som progressiva bjuder mestadels på välbekanta grejer. Att de fipplar lite med etablerade mönster snarare än att vara innovativa. En sak jag sedan länge lärt mig när det gäller musik är att man inte ska förvänta sig något som ger än känsla av att vara nytt eller fräscht, ytterst få band skapar musik som kan beskrivas med ord som nyskapande, originell eller kreativ. Aeons är inte ett av de banden.

Consequences blandar progressiv metal med metalcore extremare inslag. Man kan snabbt nämna många band som gör samma sak, Born of Osiris, Opeth, Veil of Maya, och många fler. Det extrema är väl adekvat kanske man kan säga, knappast fräckt eller fräscht, generiskt är kanske ett bra ord för vrålandet och den aspekten av Consequences. Lyckligtvis är ju inte det den enda aspekten då deras musikalisk fack balanserar det lågmälda med det aggressiva och extrema och det är inte i ytterkantens svarta eller vita nyans bandet har storheten utan i gråskalorna däremellan, det är där man kan hitta ett och annat guldkorn.

Men albumet är ganska platt, visst finns det som sagt positiva aspekter, en och annan fräsch infallsvinkel, men helheten är platt och känns alldeles för välbekant för att verkligen träffa. I pressmaterialet läser jag att någon metalskrift haft bandets debut från 2019 på sin topplista över progressiva metal-album från det året, vilket får mig att tänka att antingen var 2019 kasst i progressivt hänseende eller så var debuten mångfalt bättre än detta andra album då jag håller det för helt omöjligt att någon normalt funtad person kan tycka att ett album av denna stil och kvalité skulle kunna vara ett av de bästa inom progressiv metal. Jag kom någonstans till M ibland Hallowed 2019 recensioner för att hitta tio bättre album än detta, det är bara bland det jag hört alltså. Men Aeons debut var kanske betydligt bättre än detta.

Vad som mest slår mig med detta album är att det inte riktigt verkar vilja någonstans, det känns lite fegt, lite försiktigt, ännu ett band som inte vågar tänka utanför boxen. Det är ett bra album, absolut, det finns några riktigt vassa inslag som jag gillar skarpt, men som helhet står sig Consequences snett, det är inte ens det bästa albumet av ett band som börjar med Aeon, det kanske säger det mesta.

HHHHHHH