Regardless of Me
Black Flower Blossom

Nu blommar svarta blommor, det är när det italienska bandet Regardless of Me släpper sitt nya album vi får dem. Det är ett album med ganska rörigt omslag och som hamnar i den skumma kategorin Trance Metal eller gothic metal, jag antar att din gissning är lika god som min när det handlar om att förstå den beskrivningen. Bandet formerades av Herr Mörk, Mr Dark om man vill prata internationellt. Någonstans såg jag att en skribent gissade att han måste ha ett väldigt löjligt namn för att kalla sig så, alternativet är ju ett ganska unikt namn och att han är rädd att förknippas med Regardless of Me.

Trance-element blandas med modern metal, Mr Dark sjunger och det sjungs även kvinnlig såg på detta album. Det kan ju i sig tyckas intressant och lite udda men det känns förvånansvärt blekt sett ur den kreativa aspekten, det är lätt hoprafsade grejer som inte har någon direkt riktning. Ljudbilden känns ganska tafatt måste jag säga, ingen distinkt eller riktigt kvalitativ känsla, snarare mer åt det håll som omslaget tycks indikera – kaotiskt. Jag antar att det finns tanke men för min del känns det som att albumet mest flyter samman till en massa av elektroniska element och modern extremare metal, det blir varken hackat eller malet om man vill använda ett sådant intryck.

Ett blekt album tycker jag, inga vassa låtar, inga dansanta inslag, lite fräsiga keysboards och elektroniska inslag pågår här och där men allt känns trögt och ofokuserat. Inte som ett spännande album utan mer som något där någon tagit det denne tycker är kul och sedan bara mixat det till ingenting, eller en kakafoni av meningslösa element. Jag gillar udda idéer, originella tankar och så vidare, men jag gillar inte att man gör något för sakens skull, det här känns som ett resultat av dagens möjligheter att skapa och släppa musik, där skivbolagen har blivit så många att de inte längre har förmånen att välja ut det bästa utan bara tar allt som är färdigt oavsett om det är speciellt bra eller ej. Det här är definitivt ett album som skulle ha refuserats och aldrig tagit sig ut på skivhyllorna.

Det är uselt faktiskt, det finns ingenting direkt positivt med detta album. Det är mest osammanhängande kaos som inte har några direkt förlåtande drag, det finns ingenting som känns bra och det finns nog inte en enda låt som faktiskt känns som en låt. Jag tycker nog att Regardless of Me någonstans borde ha tagit ett steg bakåt och analyserat sin skapelse, hade de gjort det så hade de aldrig fortsatt på den väg som sedan blev Black Flowers Blossom. Det är ett direkt anskrämligt album som aldrig borde ha lämnat idéstadiet.

HHHHHHH