Jupiter Hollow
Bereavement

Tredje albumet för Jupiter Hollow, ett album som fått namnet Bereavement. Det är ett album som väl inte fått det snyggaste omslaget. Bakom namnet står en kanadensisk duo som inte tror på genrer och sägs vilja skapa något unikt och artistiskt. Sådant låter ju alltid positivt men det är ju ändå musiken som ska tala till oss och den har jag lyssnat på ett antal gånger nu.

Bereavement har ett musikaliskt uttryck som är ganska vidsträckt och kan passas in i flera fack men progressiv rock är nog det de mest håller till i, men det hamnar ibland i metallen och lite andra intryck. Det börjar lugnt med fågelkvitter, en del piano och så vidare. Ganska långsamt till en början och det kanske kan färga ens intryck av albumet som ett där inte mycket händer. Men musikaliskt är de ändå relativt äventyrliga, dock utan att riktigt våga vandra utanför etablerade stigar, lite mer utanför boxen hade definitivt inte varit av ondo om de velat skapa något ojämförligt. Det är snyggt framfört och producerat och de skapar sin grej av etablerade och testade musikaliska uttryck, det finns en del djup och kan tyckas vara hyfsat fräscht. Dock tycker jag inte att de riktigt lyckas med den där önskan att skapa en artistisk erfarenhet olik allt annat i genren, det känns lite för välbekant för det.

Det är ett snyggt och trevligt album med bra melodier, fina låtar och sådant man kan önska sig. Det är bra på många tänkbara sätt och det är inte omöjligt att ni kommer att tycka om det. Däremot tycker jag att det i pressmaterialet ges uttryck för mer äventyrlig musik och det tycker jag inte att vi får här, visst passar det väl i det som brukar läggas i det progressiva rockfacket men så värst framåtsträvande är det inte. Det känns välbekant och kanske även lite platt sett i det kreativa perspektivet, lite mer dynamik hade definitivt inte skadat. För att vara en duo som inte tror på genrer känns de väldigt trogna till en specifik genre och när de vandrar utanför den använder de bara andra genrer som mall, inget ont om det förstås men progressiv musik och sådant handlar om att skapa något nytt och spännande och dit når inte Jupiter Hollow då deras musik känns ganska välbekant.

Bereavement är ett bra album, inget snack om det, men jag saknar lite dynamik, en riktigt distinkt hitlåt och något riktigt äventyrligt. Det känns lite återhållet, lite försiktigt – om man verkligen ska slå in på det progressiva måste man nog våga skrämma bort en del fans och publik och det tycker jag inte att Jupiter Hollow vågar. De försöker hålla sig i någon gångbar referensram och blir därför inte alls lika relevanta som de hade kunnat vara med lite mer våghalsiga idéer. Det kan också vara så att de överarbetat albumet en del, sådant tenderar ofta att platta till resultatet och ta udden av det mer äventyrliga. Det här är bra men det griper aldrig riktigt tag i mig utan blir mest avkopplande bakgrundsmusik trots en del fräcka idéer.

HHHHHHH