Framing Hanley
Envy

Det är ungefär sex år sedan sist jag skrev om Framing Hanley och deras musik, då var det The Sum of Who We Are som gick under vår lupp. Albumet i sig var väl inte speciellt minnesvärt men inledande spåret Criminal var riktigt bra, den videon syns i recensionen från 2014. Nu kommer deras nästa album Envy, som råkar vara deras fjärde album. Jag gillar omslaget och efter att jag fick Puzzle Pieces-singeln förra året har jag väntat lite på detta album, och nu har det fått snurra ett antal gånger i mina musikmaskiner.

Modern rock/hårdrock med fräsch produktion och många medryckande refränger, lätt att ta till sig med bra energi. Vi får ett dussin spår som bjuder på bra dynamik med variation och djup, en del riktigt radiovänlig rock bör garantera att de som hör bandets musik vill lyssna vidare. Man kan knappast beskylla bandet för att komma med något direkt unikt eller nytt men jag tycker att de trots allt låter ganska fräscht och trampar inte i de allra vanligaste stigarna, de väljer lite mindre upptrampat. De håller dessutom speltiden ganska sansad med 47 minuter fördelat över tolv spår.

Förra albumet kom med ett vasst spår på ett i övrigt ganska intetsägande album, detta album har ett riktigt vasst spår i form av Puzzle Pieces men också betydligt vassare spår överlag. Det är ett riktigt vasst album som bjuder oss på finfin musik och inga direkta svagheter någonstans, helt enkelt ett album som känns väl värt att kika närmare på. Bandet själva beskriver det som ”the very best of Framig Hanley” och att de tänder på alla cylindrar, det kan nog mycket väl vara dagens sanning.

Fans lär väl knappast tycka att de väntade sex år på ett album som inte är värt det, Envy är riktigt bra och jag kan helt klart rekommendera det. Imponerande album med riktigt bra låter, jag tror faktiskt att det har alla pusselbitar som kan göra det riktigt snyggt.

HHHHHHH