Krishna Peri
Cyclotron

Kul omslag, det är första tanken när Krishna Peri dyker upp i mailboxen och musikspelaren. Sedan efter jag spelat den har förstås lite andra funderingar dykt upp. Peri är en indisk musiker som numera är bosatt i USA och som i några år nu spelat i coverband för att bli vassare som musiker. Nu tycktes läget vara rätt för ett eget alster och det blir ett sci-fi-äventyr som tar oss lite här och där. Cyclotron kallas det och det har en kul framsida även om den bara tycks släppt i det digitala formatet. Kanske ett album med ytterligare fem låtar och ett liknande omslag skulle kunna vara något för framtiden.

Musikaliskt handlar det om instrumentalrock, om ni hört typ Marty Friedman så kan ni göra er en hyfsad bild av hur det låter även om det har en egen karaktär. Lite sci-fi-känsla erbjuds nog tycker jag. Det finns några inslag av talade partier, lite som radioutsändningar eller så i vissa introduktionssekvenser men det stora hela är instrumental rock. Ganska enkelt och rakt på, inte så våldsamt komplicerat men ändå ganska äventyrligt. Bra producerat, jag gillar ljudbilden och gitarrerna är riktigt snygga. Bra energi får vi också på en EP som hela tiden rör sig framåt utan att stå still. Det är fem spår och 20 minuter musik, det känns väl lite i kortaste laget skulle jag nog vilja påstå, det är åtminstone så att det är för kort för att hinna tröttna.

Det är bra, bra låtar, utmärkta gitarrslingor och riktigt snygga melodier. Relativt imponerande, speciellt om man har i åtanke att det handlar om en debut. Dock saknar jag en riktig klimax, jag tycker riktigt inte att det får kulminera i en riktigt vass höjdpunkt vilket jag kan tycka är lite synd. Å andra sidan ska man väl inte klaga alldeles för mycket då jag tycker att det är en EP som låter väldigt bra och som man definitivt gärna kan spela ett par gånger och sådär. Det är väl bara det där lilla extra som saknas, det där som skulle göra denna EP till något riktigt minnesvärt och få den att sticka ut jämfört med annat som släpps.

Finfin debut av Krishna Peri, fem bra låtar och en trevlig lyssning är vad man bjuds. Den som gillar instrumentalrock, speciellt sådan som Marty Friedman bjuder på, kommer att gilla detta. Det kan nog gå hem bland många andra också, jag har svårt att se att något skulle tycka att det är skräp. Därför kan jag nog utan att tveka påstå att detta är en debut som lovar väldigt gott.

HHHHHHH