Art Nation
Transition

Visste ni att Art Nations alla albumtitlar är lika långa och slutar likadant? Om ni inte noterat det så vet ni det nu, Transition heter det tredje albumet från svenska bandet och det är ett album jag var lite nyfiken på med tanke på att jag skrev positivt om deras debut Revolution från 2015. Det andra albumet missade jag, jag kanske inte fick det eller så försvann det i bruset, ganska många album dyker upp i min mailbox och brevlåda varje dag så det är svårt att hålla rätt på alla. Det här albumet missade jag dock inte, och det trots ett ganska tråkigt skivomslag – det som finns innanför är dock allt annat än tråkigt.

Melodiös hårdrock eller AOR som de ofta kallas, man kan jämföra dem med ganska många band i genren, de är väl inte direkt musikaliskt unika. Däremot har de en alldeles förträfflig sångare som lyfter albumets låtar till en högre nivå. Som AOR brukar vara är det snyggt producerat med ljudbild som är lysande med en putsad känsla samtidigt som det finns lite pondus bakom all melodiös yta. Det som slår en mest är de fartiga låtarna med hit-känsla men det finns en del variation i tempo och bra ett bra djup i låtarna. Det är dessutom kort och koncist, albumet tar slut långt innan man hinner tröttna. Låtarna är tio till antalet och de är lätta att ta till sig och utmärkt producerade även om Tick Tock har ett lite skumt biljud i refrängen som förtar lite av den annars utmärkta kvalitén.

Wow, spår som Firefly och Not Alone är ju hur bra som helst och albumet som helhet blir förstås därför väldigt starkt och underhållande. Det som förtar är att en av låtarna sabbas lite av lite skumt ljud främst i refrängen och att det kanske inte direkt är speciellt originellt vilket alltid får kritikern i mig att rynka lite på näsan. Men om jag bara sitter här och lyssnar samtidigt som jag skriver denna text har jag inte speciellt mycket att invända mot, då är det förträffligt på alla sätt. Om du gillar AOR eller melodiös hårdrock i allmänhet så kommer du att uppskatta detta album eftersom det är ett av de finaste melodiösa rockalbumen från 2019 i konkurrens med JD Millers senaste, Dyadic av Alchemy och ett par till.

Riktigt jävla bra album som jag gärna lyssnar på både en och två gånger, det tycker jag att även du kan göra. Transition hjälper definitivt Art Nation att cementera sin position som ett av de mer intressanta melodiösa rockbanden som uppstått under 2010-talet, så om du inte bokat ett exemplar redan så tycker jag att det är dags att du gör det nu. Jag lyfter på hatten och funderar lite på vad nästa titel kan bli, det måste ju vara något i samma stuk som de tre första annars blir jag besviken.

HHHHHHH