A Killer's Confession
The Indifference of Good Men

En mördares bekännelse är tillbaka med nytt album, The Indifference of Good Men heter det och är bandets andra. Det har ju en titel som passar ganska bra in i vårt samhälle där få högljudda röster får påverka den politiska agendan på grund av den stora befolkningens likgiltighet och ointresse. Jag vet inte om det är just en sådan reflektion bandet gör med detta album men det beskrivs som en resa till galenskaperna och tillbaka med lika delar skönhet och tragedi. Det låter ju nästan som en beskrivning av vår värld och samtid, tur då att man kan använda musiken för att få en stunds respit från galenskaperna och det här är ett album som definitivt fungerar för sådant.

Nu Metal, industrimetall, modern metal är väl alla beskrivningar som kan användas för att beskriva detta album. Det är tungt, det är fräscht, kraftfullt och med massor av energi med bra varierat sång och vass produktion. Det är dynamiskt och varierat med sansad speltid fördelat över tretton spår där det avslutande är en råare demoversion av Numb som är andra spåret på albumet. Jämfört med förra albumet som vi också recenserade skulle jag vilja beskriva detta som en ganska logisk uppföljare som eskalerar vad bandet gjorde i första albumet. Vi får lite mer av allt, mer energi, mer kraft, mer variation, mer vassa låtar och mer minuter.

Det här var ju riktigt bra med flera bra och minnesvärda låtar och inga direkta svagheter. Reanimated är nog det bästa spåret med I Wish och Numb som två starka kandidater om topplatsen. Jag gillar hur bandet skapar äventyrlig och vass musik och jag måste säga att jag var nära att sätta ett poäng högre betyg men måste nog ändå stanna vid fem då den här sista magiska touchen som de allra bästa albumen har inte är riktigt så stark som jag vill att den ska vara för att sätta så höga betyg. Det är dock ett album jag kan rekommendera till alla er som läser, speciellt ni som gillar lite mer modern och fräsig metal som inte riktigt följer alla konventioner.

Det som gör att albumet inte riktigt får sex poäng är de tre avslutande spåren som visserligen är bra men de hade faktiskt kunna kapa bort dem och få ett väldigt vasst och intensivt album som utan tvekan hade varit ett givet köp för vem som helst. Nu är det ändå ett riktigt bra musikköp och definitivt ett av de bättre man kan göra när det gäller årets album. Jag tycker att A Killer’s Confession tagit ytterligare ett steg och är på väg att blomma ut till något riktigt spännande, du bör definitivt titta närmare på detta album.

HHHHHHH