Band:
Ramon – Vocals
Gaël – Guitar
Smats LaBroque – Guitar
Z – Bass
Pyromancer – Drums
Discography:
More Human than Human (2012)
Guests:
Saint Rodolphe - Vocals (Track 10)
Info:
Recorded and mixed at the Novomax Studio by Yvan Le Berre and Matthieu Crétier and at Darkened Studios by Nerik
Mastered by Mathieu Pascal
Released 2018-04-24
Reviewed 2018-08-03
Links:
bandcamp
youtube
sliptrick records
Roligt med ett sådant bandnamn, lite finurligt kanske till och med – frågan är vad VK-testet skulle visa om bandets medlemmar hamnade framför maskinen. Deras musik är väl thrashig i grunden, med viss sci-fi-känsla och kanske även en känsla av film noir – lite progressivt också. Sången är av det vrålade slaget, lite tafatt kanske men helt okej för musiken banden bjuder på. Schysst produktion kan jag nog tillstå att det är, även om den kanske inte sticker ut sådär jättemycket jämfört med andra liknande band. Albumet kunde kanske ha varit lite kortare och lite mer rakt på sak, det blir lite mycket med 64 minuters speltid.
Övervägande positivt album, så tycker jag att man kan beskriva detta. Det är trevliga, om än lite långa, låtar som definitivt kan tilltala den som gillar denna typ av thrashig metall av det lite mer finurliga slaget. Det finns väl inga direkta hitlåtar på albumet, men samtidigt finns det inga direkt svaga låtar heller och det är väl kanske just den där bristen på ytterligheter som ligger detta album lite i fatet. Det behövs något lite mer spännande än vad bandet har att erbjuda för att det ska sticka ut och verkligen gripa tag i mig som lyssnare. Det är helt enkelt inte lika spännande som historierna som inspirerat bandets lyrik.
Mina sammanfattade intryck av detta album blir att det är ett schysst album med trevliga låtar, intressant material överlag helt enkelt. Substance Rêve är ett album jag tycker att du ska kika närmare på om du gillar de liknande banden eller videorna som avslutar denna recension, det är ett schysst album helt enkelt. Det är väl bara det att för mig med bredare musikintresse blir det ännu ett av dessa album som glöms bort och försvinner likt en tår i regn.HHHHHHH