Universe
s/t

Universum är ju en spännande företeelse som omger oss på detta fullständigt obefintliga lilla blå klot som cirkulerar ett i sig näst intill lika obefintligt lysande klot i en inte helt ovanlig samling lysande klot i en hop av samlingar och så vidare i ett oändligt universum. Det är också vad ett band från Upplands Väsby kallade sig innan de upplöstes 1988 för att senare återförenas och ta det för universum träffande namnet Universe Infinity. Deras musik är dock knappast lika oändlig eller tidlös som vårt universum, jag anade redan första gången jag hörde detta album för recension att det var något gammalt som grävts upp och jag fick förstås rätt i den slutsatsen.

Detta album släpptes 1985 och känns inspirerat av band som Rainbow och sådana band, troligen har de förstås också dragit inspiration från den lokala scenen som inhyste band som Europe och så vidare. Musikaliskt är det gammeldags hårdrock med tillhörande lätt daterad ljudbild, det låter definitivt som att det är omkring 30 år gammalt. Inte imponerande nytänk om man beskriver det så, det är mer en nostalgisk återblick och man kanske kan fråga sig varför ett album som detta åter få se dagens ljus, men som det verkar vara när Pride & Joy släpper återutgåvor är det åtminstone i begränsad upplaga och det kan också sägas kännas ganska lämpligt att släppa detta album igen eftersom Universe Infinity släpper sitt album i år – det är en bra chans att lära känna det bandet till fullo.

Schysst klassisk hårdrock med trevliga låtar, schysst sång och allmänt trevligt tycker jag. Känns lite daterat förstås men får mig att tänka på klassiker som Rainbows Difficult to Cure och andra band i den stilen så det är inte alls oävet. Ni som lever i det förgångna ska definitivt ta er en titt. En sak jag skulle önska är lite mer ös, lite mer fart på låtarna, det hade lyft detta finfina album betänkligt. Det kan ju dock vara så att det inte fungerade 1985 när detta album släpptes och därför missade de den saken, men jag tycker nog att de också hade kunnat jobba lite på att få ljudbilden lite fräschare innan återsläpp – det fungerar dock och är ett ganska schysst album måste jag tillstå.

Värt att återsläppa? Det är alltid en svår fråga och det rimliga svaret är väl egentligen nej, så mycket av större värde får vi inte och man kan väl egentligen både ha och mista albumet om man ser i ett större musikaliskt perspektiv och i universums perspektiv finns det inget värde alls i albumet. För mig personligen är det dock ett underhållande album och eftersom jag är uppväxt med just den här typen av musik kommer jag alltid ha en lite mer positiv inställning till den, Universe bjuder helt enkelt på trevlig nostalgi – till och med omslaget andas extremt åttiotal och hade de släppt den på vinyl hade jag köpt direkt.

HHHHHHH