Crystal Tears
Decadence Deluxe

Tracks
1. Evil Vs. Evil
2. Blindead
3. Heart Of A Lion
4. Where Angels Die
5. Death Haunts Forever
6. My Own Hell
7. Bleeding Me
8. Chaos Thy Name
9. Sick Of It All
10. Dear Insanity
11. Tears For The Dead
12. I’m 18 (bonus track)
13. Tie Your Mother Down (bonus track)


Band:
Søren Adamsen - vocals
Kostas Sotos - guitars
Máté Nagy - guitars
Alex Chamalides - bass
Chrisafis Tantanozis - drums


Discography:
Choirs of Immortal (2006)
Generation X (2010)
Hellmade (2014)


Guests:
Ryan Roxie - Guitars (tracks 6, 12, 13)
Julien "Nutz" Deyres - Vocals (track 6)
Fidel de Jesus - Guitars(track 9)
Karisk - Guitars (track 9)


Info:
Produced by R.D. Lipakis
Artwork by Caio Caldas

Released 2018-05-18
Reviewed 2018-05-26

Links:
crystaltearsband.com
youtube

pride& joy

Kristalltårar från de grekiska regionerna med dansk sångare som bjuder på dekadens i deluxe, faktiskt det andra deluxe-albumet i år vilket torde göra 2018 till ett av de mer deluxe-täta åren sett till hårdrockalbum. Det handlar om album fyra från detta band och de innehåller bland annat en Judas Priest-cover och avslutas med ett liveinspelat spår. Skivbolaget jämför dem med ett band jag gillar en hel del, Human Fortress även om jag kanske inte riktigt köper den jämförelsen är den ju tillräcklig för att få en intresserad – något man inte kan påstå om skivomslaget.

Om man ska försöka skriva något intressant om musiken kan det bli att de har en bra sångare men känns stilistiskt lika nyskapande som en hörnsoffa eller en skruv. Det handlar om klassisk heavy/power metal med ganska starkt driv och energi, byggt kring klämkäcka låtar och snyggt producerad med ett handlag som känns ganska Lipaktiskt. Inte överdriven variation men tempot känns bra så albumet känns inte långt trots att speltiden närmar sig femtio minuter. Även om det inte är direkt överdrivet varierat så finns det en del fina temposänkningar som gör att det känns ganska dynamiskt – och det känns som ett fint hantverk.

Nog kan det beskrivas som ett kompetent album, ett bra album tycker jag. Det bjuds på driv och energi, ganska kraftfull musik. Det är relativt underhållande musik dessutom och jag tycker att låtarna kan beskrivas som bra, inga direkt svaga låtar även om avslutningen kan kännas något onödig. Inga direkt fantastiska låtar är det dock, det finns ingen direkt monsterhit som fångar mig som lyssnare – det är kanske Judas Priest-cover Heart of a Lion som är albumets vassaste spår. Det lär tilltala bandets fans och det lär tilltala generella tungmetallfans, dock är väl risken överhängande att bandet kommer att försvinna bland de många album som redan finns och som hela tiden släpps i denna genre.

Ganska bra album som tilltalar hyfsat mycket, rekommenderas till bandets fans, till dem som gillar sådant R.D. Lipakis har varit med och skapat och till dem som gillar lite rivigare tungmetall. Det är säkert ett album som kan få ett ganska bra genomslag om det bara får chansen att synas. En slutsats jag drar är att det inte är ett speciellt dekadent album så titeln är kanske fel men för den som uppskattar tungmetall är nog inte albumet fel.

HHHHHHH

 

 

 

 

Label: Pride & Joy Music
Tre liknande band: Helloween/Burning Point/Human Fortress
Betyg: HHHHHHH (4/7)
Recensent: Daniel Källmalm


read in english